Vi tror vanligtvis att vårt sinne kontrollerar och talar om för vår kropp vad den ska göra. Men det finns en hel del vetenskapliga bevis som visar att kommunikationen mellan kropp och själ är ömsesidig.
Sian Beilock, professor i psykologi vid University of Chicago, gav nyligen ut boken ”How the Body Knows Its Mind”. Däri presenterar hon de senaste rönen om kroppens påverkan på vårt sinne. Boken erbjuder många tips om hur man använder sin kropp, olika metoder eller omgivningar, för att stimulera sinnet.
1. Att ta aktiva pauser från förargliga problem kan ge din hjärna en chans att samla sig och starta om. Att fysiskt avlägsna sig från problemet i några minuter kan hjälpa dig att lösa det.
2. Kroppens hållning och uttryck är inte bara reflektioner av ditt sinne – det kan även påverka ditt humör. Att stå rakryggad kan bidra till att ge dig självförtroende och att sända en signal till dem omkring dig att du har självförtroende. Och var uppmärksam på dina ansiktsuttryck. Din hjärna använder dina uttryck som ledtrådar för att känna av dina känslor. Att le kan faktiskt få dig att känna dig gladare.
3. Praktisera under verkliga förhållanden där du ska prestera, oavsett om det är att tala inför publik, göra ett prov eller en viktig match. Det är också bra att praktisera inför andra när allas ögon är på dig.
4. Skriv. Att föra dagbok kan hjälpa dig att hantera stress under prövningar eller vid vardagsbekymmer. Att fysiskt lätta sina bekymmer från ditt sinne, genom att föra pennan till papperet, leder till positiva resultat och minskar ohälsosam stress.
5. Tillbringa tid i naturen så ofta du kan och ta dig tid att meditera. Ny forskning visar att en promenad i skogen föryngrar våra sinnen och förbättrar vår förmåga att uppmärksamma och fokusera. Meditation, om så bara för ett par minuter om dagen, kan lindra ångest och kronisk smärta. Det kan också hjälpa till med självkontroll som kan vara till hjälp för att bryta dåliga vanor, så som rökning.
– Små saker vi gör kan ha en stor effekt. Tanken med boken är att om vi kan förstå vetenskapen bakom hur kroppen påverkar hjärnan, kommer vi att vara i ett bra läge för att se till att vi alltid gör det bästa, när det betyder mest, säger Beilock.
Fysisk aktivitet främjar barns inlärning
Beilock anser att kopplingen mellan kropp och sinne börjar tidigt.
– Fysisk aktivitet är viktigt för alla, men det är särskilt viktigt för spädbarn och småbarn, säger Beilock.
Aktiva barn gör snabbare kognitiva framsteg, säger hon. Enkla saker som att springa runt naken, när det är passande, kan hjälpa barn att utforska sina världar. Bära blöjor och använda gåstolar begränsar däremot barnets förmåga att interagera med omvärlden, och kan fördröja processen att lära sig att gå.
Ju snabbare barnen lär sig att gå och utforska, desto snabbare går deras kognitiva utveckling.
I skolåldern kan fysisk aktivitet i fler ämnen hjälpa barnen att lära in fakta, enligt Beilock.
– Vi kan inte bara hålla eleverna begränsade i sina stolar – vi måste få upp dem, så att de kommer ut och rör på sig , säger Beilock.
Att få eleverna att faktiskt fysiskt uppleva några av de begrepp som de lär sig förändrar hur deras hjärnor bearbetar informationen, och kan leda till bättre resultat på ett prov, i ämnen som matematik eller fysik.
Aktivitet hjälper också att förklara sambandet mellan musik och matematik. Varför tenderar barn att utmärka sig i båda ämnena? Det är för att de områden i hjärnan som styr fingerfärdighet och siffror, till stor del överlappar varandra.
Enligt Beilock visar den senaste forskningen att när barnen tränar sina fingrar genom regelbundet pianospel så förbättras även deras siffersinne.
Motion kan bidra till både psykisk hälsa och akademisk prestation, enligt Beilock.
”Forskningen visar att få barn att röra på sig, är viktigt inte bara för deras fysiska välbefinnande, utan även för deras psykiska välbefinnande.”
Träning när vi åldras
Motion är lika viktigt för äldre, eftersom det kan främja hälsosamt åldrande, både mentalt och fysiskt.
– Det finns tydliga skillnader i hjärnans hälsa hos vältränade äldre vuxna jämfört med de mer stillasittande i motsvarande ålder, säger Beilock.
– Och dessa skillnader har konsekvenser för såväl tänkande och problemlösning, som för minnet.
Beilock betonar att aerobisk träning, vilket kan förändra strukturen och funktionen av hjärnan, är nyckeln till att förbättra den psykiska hälsan. Aktiviteter som simning, löpning, cykling, raska promenader eller till och med hushållssysslor i raskt tempo, kan främja hjärnan och hålla kroppen i form.
