Fattiga och sjuka utnyttjas vid läkemedelstest
Att testa läkemedel i utvecklingsländer är billigare för läkemedelsföretagen och den etiska kontrollen är inte lika sträng. (Foto: Sebastian D'Souza/ AFP)



Att testa läkemedel i utvecklingsländer är billigare för läkemedelsföretagen och den etiska kontrollen är inte lika sträng. (Foto: Sebastian D'Souza/ AFP)

Att testa läkemedel i utvecklingsländer är billigare för läkemedelsföretagen och den etiska kontrollen är inte lika sträng. (Foto: Sebastian D’Souza/ AFP)

Brist på etiskt ansvartagande inom läkemedelsforskningen får experter på medicinsk etik att reagera. Allt fler läkemedel testas i låginkomstländer där det blir billigare och den etiska kontrollen inte är lika sträng. I Ryssland har en forskningsstudie fått kraftig kritik sedan patienter kommit till skada.

Igår rapporterade Sveriges Radio- Ekot om den oroande utvecklingen av läkemedelsforskning som ofta sker utan etisk ansvarstagande. År 2007 kom en tredjedel av patienterna som deltagit i läkemedelsprövningar från utvecklingsländer, såsom Indien, Kina, Sydamerika och de forna Sovjetrepublikerna. Det visar siffror från Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA.

Att testa läkemedel i utvecklingsländer är billigare för läkemedelsföretagen och den etiska kontrollen är inte lika sträng.

Det är alltså de fattiga människorna som får testa de läkemedel som sedan ska komma de rikare utvecklingsländerna till gagn. Av Astra Zenecas försäljning 2008 gick 86 procent av 2008 gick till Västeuropa, Japan och Nordamerika.

Annelies den Boer arbetar för en jämlik hälsovård i världen vid den holländska organisationen Wemos, ger en förklaring till varför läkemedelsföretagen väljer låginkomstländer för sina läkemedelstester.

– Det är billigare för företagen att testa i låginkomstländer och det går snabbare att rekrytera patienter, säger Annelies den Boer.

För fattiga människor kan ett erbjudande om att vara med i en forskningsstudie vara det enda sättet att få tillgång till vård. Den enskilda individen är dock utlämnad till en situation som han inte alltid förstår och vilka risker det kan finnas.

Enligt Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen, är ett skäl till att studier görs i utvecklingsländer ett krav från myndigheter. De begär prövningar som inte skulle kunna godkännas av etiska kommittéer i till exempel Sverige, skriver Sveriges Radio-Ekot.

Världshälsoorganisationen, WHO, har reagerat och vill skärpa den etiska kontrollen och få bättre insyn i forskningen:

– Antalet läkemedelstester växer så snabbt att vi måste få möjlighet till insyn, säger Davina Ghersi på Världshälsoorganisationen. Hon är ansvarig för ett projekt där man försöker skapa ett globalt system för att få kontroll över vilka läkemedelsprövningar som görs runt i världen.

Det nu uppmärksammade fallet i Ryssland handlar om  hur läkemedelsföretaget Astra Zenecas genomförde tester för att vidareutveckla sin storsäljande szhizofrenimedicin Seroquel. För att pröva hur läkemedlet  kunde förebygga återfall rekryterades  under 2005 och 2006 därför patienter från 26 forskningscentra i Ryssland, Ukraina, Polen, Bulgarien och Indien.

Innan studien startade tog man bort den medicin patienterna redan hade. Sedan fick hälften av deltagarna den nya medicinen, medan de övriga fick verkningslösa piller, så kallad placebo. Följderna blev mycket allvarliga, 36 personer återinsjuknade och en av patienterna begick självmord.

Christian Munthe som är expert på medicinsk etik vid Göteborgs Universitet, är kritisk till genomförandet av studien och hävdar att den är direkt skadlig för de personer som får placebo.

– De berövas den behandling som de tidigare har haft.

Enligt siffror från Sveriges Radio-Ekot, kom 45 procent av patienterna i Astra Zenecas läkemedelstester från Sydamerika, Asien och Central- och Östeuropa.

Enligt Pierre Lafolie, chef för ett bolag på Karolinska sjukhuset som arbetar med läkemedelstester och med i etikprövningskommittéen för Stockholmsområdet, menar att en forskningsstudie som den här knappast skulle ha kunnat genomföras i Sverige, av etiska skäl.

– Jag menar att det finns ett avstånd mellan den risk man utsätter patienterna för och den vetenskapliga information man fick ut av det här försöket. Som jag ser det hade det varit svårt att få igenom det med det här upplägget, säger Pierre Lafolie.

De holländska organisationerna Wemos och Somo som arbetar för en jämlik hälsovård i världen anser att testerna av Seroquel aldrig borde ha genomförts.

Utöver att agerandet bör ses som oetiskt, gäller även att försökspersonerna ofta har andra förutsättningar vad t ex gäller genetik, näringsstatus och belastning av gift- och infektioner. Testerna kan knappast anses representativa för att utgöra en ”vetenskaplig” grund.