Få konkreta resultat från Rio+20
Ursprungsbefolkningar från hela världen fanns representerade under 2012 års FN-konferens om hållbar utveckling, Rio +20, i Rio de Janeiro, Brasilien. (Foto: Christophe Simon / AFP / Gettyimages)


När världens ledare undertecknar slutdokumentet från Rio+20 Earth Summit på fredagen, kommer det att vara ett dokument som de flesta anser inte på långt när uppfyller förväntningarna i fråga om konkreta åtgärder.

Det 49-sidiga dokumentet med titeln The Future We Want (Den framtid vi vill ha), representerar en gemensam grund för hur man uppnår global tillväxt och hållbarhet.

Värden för FN-mötet, Brasiliens utrikesminister Antonio Patriota, kallade konferensen en ”seger för ny multilateralism” och prisade den transparenta och inkluderande” processen.

”Vi har nu en stabil grund som gör det möjligt för oss att arbeta på en vision på medellång och lång sikt”, sade Patriota vid en presskonferens den 19 juni.

Gruppen med icke-statliga organisationer (NGO:s), fördömde emellertid texten starkt vid onsdagens plenum.

”Vi står på randen till att Rio+20 blir ännu ett misslyckat försök, där regeringar bara försöker skydda sina snäva intressen istället för att inspirera världen och ge oss alla tillbaka den tro på mänskligheten som vi behöver”, sade Wael Hmaidan, chef för Climate Action Network International, för de icke-statliga organisationernas räkning.

Vidare karakteriserade Hmaidan texten som ”helt utan verklighetsförankring”, och sade att den inte nämner planetariska begränsningar, ”tipping points”, eller jordens bärkraft.

”För att vara tydlig, de icke-statliga organisationerna här i Rio stödjer på intet sätt det här dokumentet”, sade han och tillade att en petition som heter The Future We Don’t Want (Den framtid vi inte vill ha) redan har undertecknats av mer än 1 000 organisationer och enskilda.

Webbplatsen BusinessGreen gav en innehållsanalys för att visa dokumentets urvattnade språk: Ordet ”uppmuntra” förekommer 50 gånger, ”vi kommer att” bara fem gånger, ”stöd” används 99 gånger, medan ordet ”måste” bara finns med tre gånger. Mål, finansiering och tidsplaner har också tagits bort från texten.

Flera kommentatorer påpekar att även om texten saknar substans och reella åtaganden så är den åtminstone ett steg i rätt riktning. Det faktum att mötet över huvud taget tog fram ett dokument är i sig ett positivt resultat.

Och det finns små framsteg, såsom bejakandet av tekniköverföring som ett sätt att överbrygga teknik- och förtroendeklyftan mellan de utvecklade länderna och utvecklingsländerna.

En av konferensens centrala delar var att formalisera begreppet ”grön ekonomi” som ett sätt att uppnå fattigdomsbekämpning, jämställdhet, tillväxt och hållbarhet.

I texten står dock i det första stycket av det aktuella avsnittet: ”Vi anser att det finns olika tillvägagångssätt, visioner, modeller och verktyg att tillgå i varje land … för uppnåendet av en hållbar utveckling” och att grön ekonomi ”kan ge alternativ för utformningen av politiken men bör inte vara en stel regelsamling. ”
Detta har av många tolkats som ett sätt att säga att det är upp till varje enskilt land att definiera vad en grön ekonomi är och också hur man kan arbeta för att uppnå det.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon erkände vid en presskonferens att förhandlingarna inte hade levt upp till förväntningarna, och att så som texten är skriven kommer dess genomförande att i hög grad vara upp till den politiska viljan i de enskilda länderna.

Vissa ser dock bristen på bestämda, bindande avtal som ett tecken på att det nu är upp till det civila samhället, företag och regeringar att finna vägar att arbeta tillsammans, eftersom det har visat sig att den här sortens globala toppmöten på hög nivå inte klarar att åstadkomma de nödvändiga förändringarna.

”Det är faktiskt något positivt, eftersom de inser att de måste arbeta med civilsamhället för att skapa koalitioner som kan ställa om, snarare än vänta på att politikerna ska skapa ramarna,” sade British Telecoms hållbarhetschef, Niall Dunne, till BusinessGreen.

Översatt från engelska