loadingEn kvinna trampar på ordentligt när hon kör tre unga pojkar på sin cykel genom en av Peking gator. (Goh Chai Hin/AFP/Getty Images)
En kvinna trampar på ordentligt när hon kör tre unga pojkar på sin cykel genom en av Peking gator. (Goh Chai Hin/AFP/Getty Images)
Utrikes

Expertutlåtande: Av 13 miljoner aborter sker de flesta genom tvång

Vicky Jiang, Epoch Times

Tvångsaborter i Kina är inte ett fenomen som tillhör det förflutna. Ettbarnspolitiken tvingar fortfarande många kvinnor i sena graviditeter att abortera sina barn. Kinesiska provinsmyndigheter är ansvariga för masstvångssteriliseringar, och aborter utförs ofta av personer med otillräcklig kunskap och under förhållanden som inte är sterila. 

– Ettbarnspolitiken orsakar mer våld mot kvinnor och flickor än någon annan politik på jorden, säger Reggie Littlejohn, expert i ettbarnspolitik och ordförande för den nyligen grundade Women’s Rights Without Frontiers.

– Tvångsaborter och tvångssteriliseringar är en oacceptabel form av befolkningskontroll.

Reggie Littlejohn säger att när det finns yttrandefrihet i landet kommer folket att kunna föra en civiliserad diskussion och komma fram till en lösning, trots att hon själv inte föreslår någon specifik idé. 

Många kvinnor får allvarliga hälsoproblem resten av sina liv och den emotionella trauma som tvångsaborter resulterar i leder till hög självmordsfrekvens bland kvinnor, säger hon. 

Wei Linrong från Guangxiprovinsen, en hängiven kristen som är emot aborter, tvångsinjicerades med gift vilket dödade hennes ofödda barn, enligt National Public Radio (NPR). Tio tjänstemän inom familjeplaneringen besökte hennes hem och körde Wei och hennes man till en mödravårdscentral. 

Wei fick gå igenom nästan 16 timmar av födslovärkar innan barnet, som var svart på grund av drogernas effekt, föddes död. Sjuksköterskorna slängde barnet, precis som ”skräp”, enligt NPR. Wei var gravid i sjunde månaden. 

19-åriga, ogifta He Caigan tvingades abortera sitt barn i nionde månaden på samma sätt, enligt NPR. Operationen orsakade henne fysiska smärtor och emotionella trauma. 

Ettbarnspolitiken introducerades 1979 för att få bukt med det växande problemet med överbefolkning. Under Mao Zedongs styre på 1950-talet uppmuntrades det kinesiska folket att skaffa barn för höja moralen hos landets arbetskraft och bland militären. 

China Daily, en statskontrollerad tidning, publicerade nyligen de årliga abortsiffrorna, 13 miljoner, och födelsetal på 20 miljoner, uppgifter är hämtade ur Kinas nationella kommission för familjeplanering. 

BBC rapporterade också om artikeln i China Daily och hävdar att den höga abortsiffran beror på kunskapsbrist om preventivmedel. Men experter säger emellertid att de flesta aborter beror på ettbarnspolitiken.

– [Vi är] ganska säkra på att de [13 miljonerna] beror på tvångsaborter, säger Colin Mason, som utfört fältarbete i provinserna Guangdong och Guangxi i mars detta år för den Population Research Institute i Virginia.

De två provinserna är ”modeller” i Kina, där ettbarnspolitiken strikt genomförs och alla födelsekvoter uppfylls. Utifrån sina erfarenheter i Kina säger han att folk skulle ha haft fler barn om de fick. 

Den omedelbara effekten som ettbarnspolitiken för med sig, är skadan som drabbar kvinnor och barn. 

Kinas ettbarnspolitik medför att ett par måste ansöka om tillstånd att föda innan de får skaffa barnet. Ensamma kvinnor är förbjudna att föda barn, gifta kvinnor med ett barn får spiraler inopererade och kvinnor med två eller fler barn eller en med en son, får ibland genomgå tvångssterilisering. 

Strafförebyggande åtgärder för att genomföra ettbarnspolitiken inkluderar ofantligt höga böter, tvångsaborter och -steriliseringar, godtyckliga gripanden, tortyr och ibland kidnappning av barn. En social kompensionsavgift är den vanligaste metoden; oplanerade graviditeter kan leda till böter från halva till tio gånger deras årliga lön, enligt Littlejohn. 

Propaganda i hela landet varnar om denna politik överträds, slogans syns på gatorna, offentliga anslagstavlor, banderoller samt på telefon- och elstolpar. Några hotar överträdare med sterilisering. 

Tidigare under årens lopp var skyltarna mer allvarliga med slogans som ”ett barn till, leder till ännu en grav” och ”skaffa färre barn men fler griskultingar”. 

Ettbarnspolitiken drivs igenom på lokal nivå. Politiken på nationell nivå är omfattar alla myndighetsnivåer. Lokala tjänstemän i Gansuprovinsen ska ha blivit lovade befordringar och belöning i form av pengar om man genomförde ett visst antal steriliseringar i sina respektive områden, enligt den årliga 2008 rapporten från USA:s utrikesdepartementes Congressional-Executive Commission on China (CECC).

Bob Fu, grundare till och ordförande för ChinaAid, en USA-baserad kristen organisation som fokuserar på mänskliga rättigheter i Kina, sade att ettbarnspolitiken satte hans familjs liv på spel. 

Han var engelsklärare vid kommunistpartiets Pekings skola när hans fru blev gravid. Paret hade inte fått något tillstånd för att skaffa barn, från arbetsplatsens kvotering. De flydde kort därefter till Hongkong för att undkomma myndigheternas påtryckningar. 

Fus svägerska blev också gravid utanför ettbarnspolitikens sanktioner. Trots att hon lyckades fly från tjänstemännen inom familjeplaneringen genom att springa från hemmet, greps hennes man som fördes till ett kontor mitt i natten och misshandlades brutalt, säger Fu. 

Om en person i familjen anklagas för en oplanerad graviditet ses resten av familjen som medskyldiga – grannar, föräldrar, mor- och farföräldrar, all kan gripas och sättas i fängelse eller krävas på pengar. 

– Livet för oss kineser är inte bra, inte på grund av överbefolkning, utan på grund av regeringens politik, säger Fu. 

Den blinda aktivisten Chen Guangcheng försökte publicera information om myndigheternas tvångsaborter och -steriliseringar av tusentals kvinnor i Linyi, Shandongprovinsen. Han fängslades och torterades, och hans familj sattes under 24 timmars bevakning, enligt rapporter som senare publicerades. 

Antalet barn som övergivits är också högt. Föräldrar som skiljer sig överger ibland sitt barn då politiken hindrar föräldrar att ha ett barn i ett nytt äktenskap. Övergivna barn blir hemlösa och hamnar utanför lagen utan någon sjukvård eller utbildning. Samma sak händer barn vars föräldrar inte har fått något tillstånd att skaffa barn. 

Trots dessa hemska eftergifter den här politikens konsekvenser leder till, talar kinesiska kommunistpartiets litteratur om dem i andra termer. Vid 2007-års Asien-Stilla havsområdets ekonomiska samarbetskonferens som hölls i Australien, gjorde till exempel Kinas materialgrupp för klimatförändringar en jämförelse mellan mänskligt liv och koldioxidutsläpp:

”Tack vare familjeplaneringens politik som Kina har följt sedan 1970-talet, har befolkningstillväxten sjunkit med mer än 300 miljoner, vilket motsvarar 1,2 miljarder ton årlig minskning av CO2-utsläpp.”

Tjänstemän betonar att ettbarnspolitiken kommer att förbli oförändrad i de flesta delarna av Kina och kommer att fortsätta att ”strikt genomföras som ett medel att kontrollera födelsetillväxten under årtionden, eftersom överbefolkning fortfarande är ett stort problem”, enligt statskontrollerade nyhetsbyrån Xinhua. 

Så är det inte alls, säger Nicholas Eberstadt, politisk ekonom, demografiker och rådgivare för National Board of Asian Research. Han säger att Kinas födelsetillväxt är under nivån som behövs för en långsiktig befolkningsstabilitet i frånvaron av migration de kommande två årtionden. 

Det kommer dessutom att bli en stor population av ogifta, rastlösa unga män de kommande årtiondena, säger han. 

En studie publicerad i British Medical Journal 2005 visar att män under 20 överstiger antalet kvinnor i samma grupp med 32 miljoner. 

Normalt föds mellan 103 och 105 pojkar på 100 flickor, sade Eberstadt. I Kina har dock de ”biologiska gångjärnen slitits loss från dörren”. Könskvoten i vissa provinser ute på landsbygden är så hög som 130 pojkar på 100 flickor. 

Enligt traditionen föredrar familjen pojkar framför flickor då de tror att män bättre kan stödja familjen ekonomiskt när föräldrarna blir äldre. Denna kulturella preferens, kombinerad med ettbarnspolitiken har skapat ett kraftigt överskott på män, säger Eberstadt.

Enligt hans uppskattningar beror hälften av de fall där kvinnan blivit gravid för andra gången med ett flickfoster på att dessa liv har släckts för att få den obalans som råder bland könen i Kina i dag. 

– De kinesiska ledarna behöver bara göra en fingerknäppning och vips så upphör denna strikta politik, säger han. 

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/21819/


Amerikansk statistik för 2005, Alan Guttmacher Institute; australiensk statistik för 2003, Australian Institute of Health and Welfare; kanadensisk statistik för 2005, Statistics Canada; kinesisk statistik från China Daily 2009; brittisk statistik för 2004, U.K. Department of Health (Epoch Times)

Amerikansk statistik för 2005, Alan Guttmacher Institute; australiensk statistik för 2003, Australian Institute of Health and Welfare; kanadensisk statistik för 2005, Statistics Canada; kinesisk statistik från China Daily 2009; brittisk statistik för 2004, U.K. Department of Health (Epoch Times)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn kvinna trampar på ordentligt när hon kör tre unga pojkar på sin cykel genom en av Peking gator. (Goh Chai Hin/AFP/Getty Images)
En kvinna trampar på ordentligt när hon kör tre unga pojkar på sin cykel genom en av Peking gator. (Goh Chai Hin/AFP/Getty Images)
Utrikes

Expertutlåtande: Av 13 miljoner aborter sker de flesta genom tvång

Vicky Jiang, Epoch Times

Tvångsaborter i Kina är inte ett fenomen som tillhör det förflutna. Ettbarnspolitiken tvingar fortfarande många kvinnor i sena graviditeter att abortera sina barn. Kinesiska provinsmyndigheter är ansvariga för masstvångssteriliseringar, och aborter utförs ofta av personer med otillräcklig kunskap och under förhållanden som inte är sterila. 

– Ettbarnspolitiken orsakar mer våld mot kvinnor och flickor än någon annan politik på jorden, säger Reggie Littlejohn, expert i ettbarnspolitik och ordförande för den nyligen grundade Women’s Rights Without Frontiers.

– Tvångsaborter och tvångssteriliseringar är en oacceptabel form av befolkningskontroll.

Reggie Littlejohn säger att när det finns yttrandefrihet i landet kommer folket att kunna föra en civiliserad diskussion och komma fram till en lösning, trots att hon själv inte föreslår någon specifik idé. 

Många kvinnor får allvarliga hälsoproblem resten av sina liv och den emotionella trauma som tvångsaborter resulterar i leder till hög självmordsfrekvens bland kvinnor, säger hon. 

Wei Linrong från Guangxiprovinsen, en hängiven kristen som är emot aborter, tvångsinjicerades med gift vilket dödade hennes ofödda barn, enligt National Public Radio (NPR). Tio tjänstemän inom familjeplaneringen besökte hennes hem och körde Wei och hennes man till en mödravårdscentral. 

Wei fick gå igenom nästan 16 timmar av födslovärkar innan barnet, som var svart på grund av drogernas effekt, föddes död. Sjuksköterskorna slängde barnet, precis som ”skräp”, enligt NPR. Wei var gravid i sjunde månaden. 

19-åriga, ogifta He Caigan tvingades abortera sitt barn i nionde månaden på samma sätt, enligt NPR. Operationen orsakade henne fysiska smärtor och emotionella trauma. 

Ettbarnspolitiken introducerades 1979 för att få bukt med det växande problemet med överbefolkning. Under Mao Zedongs styre på 1950-talet uppmuntrades det kinesiska folket att skaffa barn för höja moralen hos landets arbetskraft och bland militären. 

China Daily, en statskontrollerad tidning, publicerade nyligen de årliga abortsiffrorna, 13 miljoner, och födelsetal på 20 miljoner, uppgifter är hämtade ur Kinas nationella kommission för familjeplanering. 

BBC rapporterade också om artikeln i China Daily och hävdar att den höga abortsiffran beror på kunskapsbrist om preventivmedel. Men experter säger emellertid att de flesta aborter beror på ettbarnspolitiken.

– [Vi är] ganska säkra på att de [13 miljonerna] beror på tvångsaborter, säger Colin Mason, som utfört fältarbete i provinserna Guangdong och Guangxi i mars detta år för den Population Research Institute i Virginia.

De två provinserna är ”modeller” i Kina, där ettbarnspolitiken strikt genomförs och alla födelsekvoter uppfylls. Utifrån sina erfarenheter i Kina säger han att folk skulle ha haft fler barn om de fick. 

Den omedelbara effekten som ettbarnspolitiken för med sig, är skadan som drabbar kvinnor och barn. 

Kinas ettbarnspolitik medför att ett par måste ansöka om tillstånd att föda innan de får skaffa barnet. Ensamma kvinnor är förbjudna att föda barn, gifta kvinnor med ett barn får spiraler inopererade och kvinnor med två eller fler barn eller en med en son, får ibland genomgå tvångssterilisering. 

Strafförebyggande åtgärder för att genomföra ettbarnspolitiken inkluderar ofantligt höga böter, tvångsaborter och -steriliseringar, godtyckliga gripanden, tortyr och ibland kidnappning av barn. En social kompensionsavgift är den vanligaste metoden; oplanerade graviditeter kan leda till böter från halva till tio gånger deras årliga lön, enligt Littlejohn. 

Propaganda i hela landet varnar om denna politik överträds, slogans syns på gatorna, offentliga anslagstavlor, banderoller samt på telefon- och elstolpar. Några hotar överträdare med sterilisering. 

Tidigare under årens lopp var skyltarna mer allvarliga med slogans som ”ett barn till, leder till ännu en grav” och ”skaffa färre barn men fler griskultingar”. 

Ettbarnspolitiken drivs igenom på lokal nivå. Politiken på nationell nivå är omfattar alla myndighetsnivåer. Lokala tjänstemän i Gansuprovinsen ska ha blivit lovade befordringar och belöning i form av pengar om man genomförde ett visst antal steriliseringar i sina respektive områden, enligt den årliga 2008 rapporten från USA:s utrikesdepartementes Congressional-Executive Commission on China (CECC).

Bob Fu, grundare till och ordförande för ChinaAid, en USA-baserad kristen organisation som fokuserar på mänskliga rättigheter i Kina, sade att ettbarnspolitiken satte hans familjs liv på spel. 

Han var engelsklärare vid kommunistpartiets Pekings skola när hans fru blev gravid. Paret hade inte fått något tillstånd för att skaffa barn, från arbetsplatsens kvotering. De flydde kort därefter till Hongkong för att undkomma myndigheternas påtryckningar. 

Fus svägerska blev också gravid utanför ettbarnspolitikens sanktioner. Trots att hon lyckades fly från tjänstemännen inom familjeplaneringen genom att springa från hemmet, greps hennes man som fördes till ett kontor mitt i natten och misshandlades brutalt, säger Fu. 

Om en person i familjen anklagas för en oplanerad graviditet ses resten av familjen som medskyldiga – grannar, föräldrar, mor- och farföräldrar, all kan gripas och sättas i fängelse eller krävas på pengar. 

– Livet för oss kineser är inte bra, inte på grund av överbefolkning, utan på grund av regeringens politik, säger Fu. 

Den blinda aktivisten Chen Guangcheng försökte publicera information om myndigheternas tvångsaborter och -steriliseringar av tusentals kvinnor i Linyi, Shandongprovinsen. Han fängslades och torterades, och hans familj sattes under 24 timmars bevakning, enligt rapporter som senare publicerades. 

Antalet barn som övergivits är också högt. Föräldrar som skiljer sig överger ibland sitt barn då politiken hindrar föräldrar att ha ett barn i ett nytt äktenskap. Övergivna barn blir hemlösa och hamnar utanför lagen utan någon sjukvård eller utbildning. Samma sak händer barn vars föräldrar inte har fått något tillstånd att skaffa barn. 

Trots dessa hemska eftergifter den här politikens konsekvenser leder till, talar kinesiska kommunistpartiets litteratur om dem i andra termer. Vid 2007-års Asien-Stilla havsområdets ekonomiska samarbetskonferens som hölls i Australien, gjorde till exempel Kinas materialgrupp för klimatförändringar en jämförelse mellan mänskligt liv och koldioxidutsläpp:

”Tack vare familjeplaneringens politik som Kina har följt sedan 1970-talet, har befolkningstillväxten sjunkit med mer än 300 miljoner, vilket motsvarar 1,2 miljarder ton årlig minskning av CO2-utsläpp.”

Tjänstemän betonar att ettbarnspolitiken kommer att förbli oförändrad i de flesta delarna av Kina och kommer att fortsätta att ”strikt genomföras som ett medel att kontrollera födelsetillväxten under årtionden, eftersom överbefolkning fortfarande är ett stort problem”, enligt statskontrollerade nyhetsbyrån Xinhua. 

Så är det inte alls, säger Nicholas Eberstadt, politisk ekonom, demografiker och rådgivare för National Board of Asian Research. Han säger att Kinas födelsetillväxt är under nivån som behövs för en långsiktig befolkningsstabilitet i frånvaron av migration de kommande två årtionden. 

Det kommer dessutom att bli en stor population av ogifta, rastlösa unga män de kommande årtiondena, säger han. 

En studie publicerad i British Medical Journal 2005 visar att män under 20 överstiger antalet kvinnor i samma grupp med 32 miljoner. 

Normalt föds mellan 103 och 105 pojkar på 100 flickor, sade Eberstadt. I Kina har dock de ”biologiska gångjärnen slitits loss från dörren”. Könskvoten i vissa provinser ute på landsbygden är så hög som 130 pojkar på 100 flickor. 

Enligt traditionen föredrar familjen pojkar framför flickor då de tror att män bättre kan stödja familjen ekonomiskt när föräldrarna blir äldre. Denna kulturella preferens, kombinerad med ettbarnspolitiken har skapat ett kraftigt överskott på män, säger Eberstadt.

Enligt hans uppskattningar beror hälften av de fall där kvinnan blivit gravid för andra gången med ett flickfoster på att dessa liv har släckts för att få den obalans som råder bland könen i Kina i dag. 

– De kinesiska ledarna behöver bara göra en fingerknäppning och vips så upphör denna strikta politik, säger han. 

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/21819/


Amerikansk statistik för 2005, Alan Guttmacher Institute; australiensk statistik för 2003, Australian Institute of Health and Welfare; kanadensisk statistik för 2005, Statistics Canada; kinesisk statistik från China Daily 2009; brittisk statistik för 2004, U.K. Department of Health (Epoch Times)

Amerikansk statistik för 2005, Alan Guttmacher Institute; australiensk statistik för 2003, Australian Institute of Health and Welfare; kanadensisk statistik för 2005, Statistics Canada; kinesisk statistik från China Daily 2009; brittisk statistik för 2004, U.K. Department of Health (Epoch Times)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024