Européer inte mer negativa till GMO än andra
En demonstrant i ett rapsfält med genetiskt modifierade grödor (GMO) i Warwickshire, England den 9 mars 2002. EU: s relativt stränga GMO-föreskrifter ses i ett annat ljus genom forskning som skall presenteras vid Agricultural and Applied Economics Association 2013 årsmöte i augusti 2013. (Foto: Sion Touhig / Getty Images)


Européer har ansetts vara mer kritiska till bioteknologiskt modifierade livsmedel än konsumenter i andra delar av världen, men nu visar en svensk studie att så inte tycks vara fallet.

Det är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som har genomfört en så kallad metastudie, alltså en genomgång av annan forskning, för att ta reda på hur konsumenter i olika delar av världen ser på bioteknologi, såsom genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel.

Professor Carl-Johan Lagerkvist är en av författarna till studien, som ska presenteras vid Agricultural & Applied Economics Association’s 2013 AAEA & CAES Joint Annual Meeting i Washington i augusti. Han säger att ett av de viktigaste resultaten är att man inte funnit några stora skillnader mellan konsumenters attityder i olika delar av världen.

– Det finns inget stöd för att europeiska konsumenter skulle vara varken mer för eller emot bioteknik än vad konsumenter i andra delar av världen är. Det används ju som ett slagträ i debatten. Men vi kan inte visa att det finns en sådan effekt, sade han.

Studien, som heter ”Consumers’ Evaluation of Biotechnology in Food Products” och omfattar information från 214 olika studier, med mer än 200 000 svarande från 58 olika regioner i världen, är begränsad till bioteknologi i just livsmedel. Carl-Johan Lagerkvist sade att svaren överlag var balanserade mellan olika regioner.

En anledning till att tidigare studier funnit att européer varit mer kritiska, är att undersökningar som till exempel Europabarometern ofta har tagit upp negativa aspekter av bioteknik i frågeställningarna, såsom risker och moraliska eller etiska bedömningar, snarare än eventuella fördelar, enligt studien.

– Det vi ser när vi tittar är att den typen av frågor som ställs där ofta har en negativ klang. Det finns ett resultat som stödjer att ställer man frågor med negativ anknytning så får man mer negativ bedömning, sade Lagerkvist. När man kompenserar för sådana effekter finns inget stöd för att just européer är mer negativa till bioteknik i mat än andra.

Däremot kan man i studien även konstatera att konsumenter i allmänhet inte är särskilt övertygade av de vanligaste argument som används för användandet av bioteknik i livsmedel, såsom ökad hållbarhet, större skördar eller billigare mat. Det finns även stöd för att påstå att konsumenter uppfattar mat framställd med hjälp av bioteknik som mindre hälsosam än annan mat, sade Lagerkvist.