Statschefer från 27 medlemsländers tecknade på torsdagen det nya EU-fördraget som ska bana väg för en tydligare utrikespolitik och mer slagkraftig Europapolitik.

– För första gången är länderna, som en gång i tiden var splittrade av en totalitär ridå, enade i ett gemensamt fördrag som de själva har förhandlat fram, sade Europakommissionens president José Barroso i sitt tal vid en ceremoni i Lissabon den 13 december.

Fördraget innebär också mer makt åt Europaparlamentet. I fall ett EU-beslut möter motstånd i ett land krävs bara en fjärdedel av rösterna i den nationella riksdagen för att begära en omprövning av beslutet, men EU har rätt att köra över den nationella minoritetslinjen.

Nytt i fördraget är förbättrade medborgerliga rättigheter. Till exempel kan en miljon EU-medborgare från vilka europeiska länder som helst be Europakommissionen ta upp en politisk fråga.

– Vi vill ha en rättvis modell av givande och tagande. Vi överlämnar inte någon av våra medlemsstater till externa påtryckningar i fråga om dess energiförsörjning eller migrationsproblem. De individuella staterna bör inte bara sträva efter mål som de finner mest attraktiva. Vi har rättigheter men också åtaganden till vårt europeiska samfund, sade EU-parlamentets president Hans-Gert Pöttering.

Om inget oförutsett inträffar träder fördraget i kraft i januari 2009, då alla länderna ska ha godkänt avtalet i sin respektive riksdag. Endast Irland ska ta ställning till fördraget genomföra en folkomröstning. I Storbritannien, Holland och Danmark förväntas heta diskussioner om fördraget.