Frågor som diskuteras i EU har oftast långa processer och diskuteras ständigt i Bryssel och i organisationer med intresse av frågan. Strömvik önskar att vi tidigt kan ta tag i diskussionen även i Sverige.
– Ansvariga på departementet eller regeringen kan berätta att nu börjar kommissionen fundera över den här frågan. Kan vi prata med de berörda i samhället så vi får åsikter tidigt i processen.
EU-frågornas hantering i politiska system, skolor och utbildningssituationer och kanske på journalistutbildningar och vidareutbildningar för tjänstemän och politiker, bör ses över, anser Strömvik. När hennes studenter på Lunds Universitet går en EU-relaterad kurs, tänker de att det blir tråkigt men ändrar sig när föreläsningen är över och de gör studiebesök i Bryssel.
– Alla som har varit på studiebesök i Bryssel kommer hem och känner att det är en naturlig del av vårt system. Det var inte konstigt. Den fysiska bilden av EU spelar en mycket större roll än var man tror.
Våga tala om framgångar
Ska man tala om EU ska man också våga tala om de svenska segrar som ändå finns, vilket inte behöver vara skryt, menar tidigare EU-ministern Birgitta Ohlsson (FP) som säger: – Vi har ett gott rykte och gör bra saker.
Birgitta Ohlssons mål som EU-minister i den tidigare regeringen, var att öka valdeltagandet i det senaste EU-valet. Antalet som röstade i EU-valet var dåligt, anser hon.
– Det var pinsamt låga nivåer. Jag vill inte ens säga det, det var på så låg nivå att man verkligen får skämmas, säger hon.
Valdeltagandet i de svenska EU-valen hade aldrig nått över 50 procent, och Ohlsson ville att 50-procentsgränsen skulle krossas, vilket också gjordes. Men efter valet fick hon avsluta det arbetet.
– Det är trist att jag fick sluta. Det var nästan ännu mera trist att den efterföljande rödgröna regeringen inte utsåg någon EU-minister, sade hon