Statscheferna från tjugosju EU-medlemsländer träffades den 18-19 oktober i Lissabon för att skriva under texten i det nya Europafördraget. Om inget oförutsett inträffar kan avtalet sätta fart på EU:s reformarbete.
När avtalet stått klart rådde det feststämning i konferenshallen natten till fredag. Den inspelade videon som journalister fick del av visar hur statscheferna skålade, kramade varandra, klappade varandras axlar och skrattade.
Den portugisiske premiärministern Jose Socrates, i egenskap av nuvarande EU-ordförande, sade att det var en seger för Europa, och att överenskommelsen hjälper EU ”att ta sig ur en förvillande bakgata och se framåt med självförtroende”.
Den nya EU-fördraget innebär att Europaparlamentet tillsammans med det Europeiska rådet har ansvaret att inrätta gemensamma regler och lagar. Antalet platser i parlamentet är begränsat till 750 plus en president. Fördelningen av platserna, som ska ske den 13 december 2008, är beroende på folkmängden, men inget land får mer än nittiosex eller mindre än sex platser. EU får även en utrikesminister.
Den 1 januari 2009 träder det nya Europafördraget i kraft, då ska alla länderna ha godkänt avtalet i sitt parlament. Diskussion om kravet på folkomröstning är redan i gång i engelska medier som tillsammans med de danska är kritiska till EU-fördraget.
– De [EU-medborgarna] vill se i konkreta former vilka fördelar Europa kan erbjuda dem i deras dagliga liv, sade Europakommissionens president José Manuel Barrosa.
EU, som det är idag, är ineffektivt, byråkratiskt och splittrat. Det saknar samordning i sina utrikespolitiska ställningstaganden inom handel, försvar, fredsbevarande uppdrag, bistånd, migration och terrorism.
Det mest övertygande argumentet för reformen är att det kan hjälpa EU att bli en mer effektiv makt i världen, enligt Mark Leonard, EU-expert på ECFR, organisationen för opinionsbildning med syfte att främja EU-utrikespolitik.