Till hösten kan det bli en ny regeringskonferens och dust om hur EU:s grundfördrag ska se ut.
I helgen firade EU-ledarna den femtioåriga gemenskapen med högtidstal – och oenighet.
Bland alla mer eller mindre lyckade tal vid firandet, om hur mycket EU och dess föregångare uppnått sedan Romfördraget skrevs under 1957, sipprade olika meningar fram om vad som väntar.
EU-ordföranden Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill redan till toppmötet i juni ha en plan och tidtabell som ska tala om hur EU ska anta ett nytt fördrag i tid för införande under 2009.
-Det ligger inte bara i Europas eget intresse utan också i medborgarnas intresse att det lyckas, sade Merkel i ett tal om fördraget och hävdade att något annat vore ett ”historiskt misslyckande”.
Ligger lågt
Grundvalen ska vara det förslag till konstitutionellt fördrag som 18 av 27 EU-länder har godkänt men som de franska och nederländska väljarna röstade nej till 2005. Sedan dess har det legat i frysen.
Om datumet för 2009 ska hållas förutsätter det att en regeringskonferens kallas in i höst och att EU-länderna enas om ett fördrag till jul, eller senast nästa vår.
-Det är ett fint mål, men jag tror inte att det är realistiskt, sade Polens president Lech Kaczynski efter lunchen med de övriga EU-ländernas ledare i Berlin.
Polen är ett av de länder som anses svårast att få med av de nio som ännu inte har godkänt det konstitutionella fördraget.
Portugal, som tar över ordförandeklubban från Tyskland 1 juli, sägs ha flaggat för att man har dåligt med tid för en regeringskonferens.
Sverige har legat lågt sedan de franska och nederländska nejen. Men alla räknar med att Sveriges riksdag säger ja, även till ett ändrat fördrag.
-Ingen tycker att den svenska debatten är så väldigt spännande, säger statsminister Fredrik Reinfeldt och hänvisar till att frågetecknen rör Storbritannien, Tjeckien, Nederländerna, Polen och Frankrike.
Olycklig formulering
Reinfeldt ser ingen jätteförhandling vänta.
-Ingen stor omförhandling, men kanske tillägg i klimat- och miljöfrågor, sade Reinfeldt.
För att markera firandet av 50-årsdagen av Romfördraget ställde sig EU-ledarna bakom en deklaration.
Den, Berlindeklarationen, talar om Europas blodiga historia och uppdelningen mellan öst och väst men konstaterar att ”Vi medborgare i Europeiska unionen är nu lyckligtvis förenade”. Värderingar och värden som samarbetet är grundat på framhålls, liksom framgångar som samarbetet inneburit och vilka utmaningar som väntar.
Fredrik Reinfeldt upprepade flera gånger att han inte känner sig bunden av vad som står i deklarationen. På ett ställe sägs det att ”Tillsammans ska vi bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och olaglig invandring”. Enligt statsministern är det ”olyckligt” att de tre nämns i samma andetag som om de skulle vara jämförbara hot.