Det var för femton år sedan som Jacquie Lukens räddade sin första häst. Idag fortsätter hon att rädda hästar från slakt, misshandel, svält, vanvård och avlivning. Hon vill ge dem alla en chans till ett lyckligt och fridfullt liv.
Gården, Hoofprints in the Sand Rescue, ligger på landet bland vingårdar och skogar. Där går tjugotalet hästar och betar fridfullt i beteshagarna.
Några har ärr, andra är halta och en är blind. Den senast räddade är fortfarande utmärglad, men anpassar sig väl till sitt nya hem och bekymmersfria liv.
”Kanske en procent av dem är vid god hälsa … men jag tar dem som kommer och gör mitt bästa, gör dem glada och friska”, sade Jacquie när hon berättar om när hon och hennes man kallas ut för att rädda en häst och ibland en katt eller hund.
Ingen häst har avlivats alla har fått den vård de behöver, även kirurgiska ingrepp.
”Vi backar inte för någonting, om det finns ett djur som behöver hjälp så finns vi här”, sade hon.
Det har inte varit lätt. Fram till för ett år sedan fick Jacquies make, Dave, lägga till pengar för räddningsinsatserna från sin lön.
Närliggande gårdar har erbjudit en liten bit mark där Lukens kan odla vall och skörda hö till hästarnas foder.
Både deras dotter och son plus flera volontärer hjälper till på gården. Deras dotter har ridit under större delen av sitt liv. Hon utbildar hästar, ger lektioner och rekryterar vänner som hjälper till och ibland även adopterar hästar.
Gården erbjuder också billig logi och den inkomsten används till att betala veterinärvård. När en häst har tillfrisknat och återhämtat sig letar de nya hem till de räddade hästarna. Många av de frivilliga som kommer för att hjälpa till på gården har adopterat hästar från Hoofprints in the Sand.
Ryktet om gården har spridits från mun till mun, via vänner och grannar. Förut fick de som gav bidrag till gården inte göra skatteavdrag eftersom Lukens hästräddning inte var en officiell välgörenhetsorganisation. Men Lukens har nyss fått Hoofprints in the Sand registrerat som officiell icke vinstdrivande förening, så gåvorna är nu avdragsgilla. Jacquie hoppas att hon kanske också kan få bidrag till hjälp åt hästarna.
”Jag är inte så bra på att be folk om pengar, vi räddar hästarna kostnadsfritt och vi tar emot donationer”, sade hon.
Jacquie och hennes familj lägger all sin energi, kärlek och pengar på det här.
”Vi anser att hästar har rätt till livskvalitet, hästar har rätt att leva”.
Översatt från engelska.