Det var en gång en bonde som hade en jägare till granne. Grannens jakthundar var både argsinta och ouppfostrade, de hoppade ofta över staketet och jagade bondens får. Bonden bad grannen att ha bättre kontroll över sina hundar, men det var som att tala för döva öron.
En dag hoppade hundarna än en gång över stängslet och skadade flera av bondens lamm. Bonden fick nu nog och gick till staden för att rådfråga en domare som noga lyssnade till bondens berättelse och svarade:
– Jag kan straffa jägaren och säga till honom att ha hundarna kedjade eller inlåsta. Men då skulle du förlora en vän och få en fiende istället. Vilket vill du helst ha?
Bonden svarade att han föredrog en vän.
– Bra, jag ska erbjuda dig en lösning som är säker för dina lamm och din granne förblir din vän.
Bonden gick med på domarens förslag och återvände till gården.
När han kom hem gjorde han som domaren sagt. Han tog tre av sina bästa lamm och gav som gåva till grannens tre små söner. Pojkarna blev överlyckliga och började genast leka med lammen. För att skydda sönernas nya leksaker, byggde jägaren ett högt staket åt sina hundar. Och efter det besvärade aldrig jägarens hundar bondens lamm mer.
Av tacksamhet för bondens generositet mot sönerna, delade jägaren ofta med sig till bonden av det villebråd han fick tag i under sina jaktturer. Bonden återgäldade genom att ge lammkött och ost till jägaren. Och snart var de båda grannarna goda vänner.
Ett talesätt i det gamla Kina lyder ungefär så här: Bästa sättet att få med sig och påverka människor är att visa vänlighet och medkänsla.
Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/5805/