En väska full med falska dollarsedlar
George Karimi år 2001 framför Förbjudna staden i Peking. Den 9 oktober 2003 häktades han i Kina. (Foto: Privat)


Bakgrund: Affärsmannen George Karimi bedrev import- och exportverksamhet med kläder och livsmedel och reste regelbundet till Kina. En dag 2003 i Peking gick han för att besöka en vän. Det slutade med att Karimi hamnade i kinesiskt häkte med motiveringen att hans vän är under utredning och att han därför kommer att hållas kvar tills utredningen är klar. Karimi blev senare anklagad för tryckning och försäljning av falska dollarsedlar och pekades ut som chef för en liga. Trots den kinesiska domstolens bristande bevisning och ett kronvittne som intygade att Karimi var oskyldig, dömdes han av en kinesisk domstol till livstidsfängelse för ekonomisk brottslighet. Karimi har snart suttit fängslad i tolv år, varav sju år i Kina och fem år i Sverige. Läs del 1.
Detta är del två i berättelsen om Georg Karimis tid i kinesiskt fängelse. Året var 2003 och George Karimi satt häktad i en cell på fyra kvadratmeter i Pekings största häkte med hög säkerhetsklass.

 

Karimi anklagades först för att motsätta sig arresteringen. Efter tre månader ändrades anklagelsen till ekonomisk brottslighet, innehav samt tryckning och försäljning av falska US-dollar. Han pekades ut som ”chefen” för en liga. Medåtalade i fallet var Milap, vars lägenhet Karimi besökte när han greps, två män från Singapore och Ara från Iran som bodde i Karimis lägenhet. Enligt Karimi var det första gången någonsin han träffade de två singaporianerna, när de blev medåtalade i fallet.

Anklagelserna grundades på en upphittad svart väska i Karimis lägenhet i Peking. I väskan ska det ha funnits sedlar till ett värde av 534 000 amerikanska dollar, instoppade i svarta anteckningsböcker, står det i domen. Bank of China ska ha identifierat sedlarna som falska. Väskan tillhörde Milap. Enligt Karimi skulle Milap resa till Indien över det kinesiska helgfirandet i oktober. I samband med det lämnade han en väska med lite kläder, kryddor och kontanter i förvar hos Karimi.

– Jag öppnade väskan och däri låg broschyrer om bilar och industrimaskiner. I Kina betalas lägenheter per dag. Milap ville inte betala för lägenheten under tiden han var bortrest så han lämnade tillbaka lägenheten, säger Karimi.

Milap häktades samma dag som Karimi men de träffades inte i häktet. Karimi fick senare höra att Milap hade blivit svårt torterad där. Men innan deras fall togs upp i kinesisk domstol hände något märkligt. Milap, som var huvudmisstänkt i fallet, deporterades plötsligt till Indien på grund av  hälsoskäl; han var HIV-smittad.

I UD:s dokument står det att ”Karimi är mycket oroad över situationen. Han säger flera gånger att han tror att rättegången är uppgjord eftersom indiern har släppts och att han själv kommer att få skulden. Karimi är orolig för sitt liv och säger att han inte kommer levande ur detta.”

Ett brev

Ungefär en månad efter Milaps deportering fick Karimis fru Shahla i Sverige ett brev. Det var från Milap som bad Shahla om förlåtelse. Han skrev att han under tortyr vittnat falskt och angett Karimi. Han skrev att Karimi var oskyldig och satt i fängelse på grund av honom, endast för att han kom till lägenheten den dagen.

”För att domstolen ska beakta Milaps vittnesmål som bevisföring måste nu dokumentet legaliseras av den kinesiska ambassaden i New Dehli. När Milaps farbror har besökt den kinesiska ambassaden har de vägrat att ta emot dokumenten med hänvisning till att de måste få en begäran från domstolen i Peking”, står det i UD:s dokumentation.

Ett år innan Karimis fall togs upp i Beijing second intermediate court publicerade en statsstyrd tidning en artikel om fallet, i vilken det påstods att alla anklagade var skyldiga. Fallet beskrevs i detalj och George Karimis och de övriga medåtalades namn stod utskrivna. När Karimi senare stod inför domaren med tidningen i handen frågade han: ”Vi har inte ens blivit dömda, hur kan det stå här att vi är skyldiga?”  Domaren svarade inte. Karimi bad att tidningen skulle lämnas till svenska ambassaden. Karimi fick senare veta att de aldrig fått tidningen.

Karimi fick träffa ansvarig polis för hans cell i fängelset ungefär två veckor innan han skulle upp i domstol. Polisen frågade vad Karimi tyckte om att bli dömd till livstidsstraff. Karimi trodde dock inte att det skulle gå så illa, att det skulle bli annorlunda för honom, och att han skulle släppas.

– Jag ville ge mig själv lite hopp, säger Karimi.

När domstolen Beijing second intermediate court tog upp Karimis fall godkändes inte brevet där Milap uppgav att Karimi var oskyldig som bevis.

Sedlar på bild

Under rättegången visade åklagaren Zhao Shixin upp ett foto i vykortsstorlek som bevis på de falska dollarsedlarna. På fotot syns amerikanska dollar.

Som ytterligare bevis hävdade åklagaren att han hade tryckt pengar med en skrivare som hade hittats i Karimis lägenhet.

– Skrivaren trycker bara svartvitt men pengarna behöver grön färg, säger Karimi och skrattar. Jag frågade domstolen om de kunde tillhandahålla pengarna. Domstolen svarade nej.

Karimi sade då att de åtminstone skulle hämta skrivaren men då ändrade sig åklagaren och påstod att det var en annan maskin. Den andra maskinen som åklagaren syftade på fanns inte i Karimis lägenhet och det visade sig senare att det inte ens var en skrivare. Åklagaren hade inget mer att säga.

– Jag var dömd och anklagad redan innan jag hamnade i domstolen. Den är enbart till för att visa ambassaden att de är civiliserade och har något som kallas för domstol. Jag frågade domaren varför de inte hade tryckt serienumren i tidningen, om pengarna nu var förfalskade, så att de skulle kunna varna andra att vara försiktiga. Det är vanligt när det gäller förfalskade pengar, säger Karimi. Domaren hade ingen kommentar till det.

Karimi fick aldrig se de falska dollarsedlarna, förutom det vykortstora fotot, varken i denna första rättegång eller i Pekings högsta domstol, som senare tog upp fallet.

Livstids fängelse

Den 19 december 2005 dömde Beijing second intermediate court Karimi till livstids fängelse. Ara dömdes till tio års fängelse och singaporianerna till livstid respektive nio års fängelse. Den senare fick lindrigare straff då han, som den ende av dem, erkände sig skyldig.

Den huvudmisstänkte, Milap, gick fri efter deporteringen till Indien utan att ens ha blivit förhörd i  eller åtalad i domstol.

Enligt Karimis dåvarande advokat Han Bing fanns det inget stöd i kinesisk lag för att en person i Milaps tillstånd skulle klara sig undan dom. Han borde ha åtalats om han varit misstänkt.

Svenska ambassaden påkallade domens brister till Utrikesdepartementet i Sverige. Ur UD:s dokument: ”Ambassaden anser att domen ej vilar på goda rättsgrunder och att Karimi dömts till ett oförsvarligt högt straff.” ”Ambassaden skulle också på lämpligt sätt vilja göra kinesiska UM:s konsulära avdelning uppmärksam på ärendet och de uppenbara brister som präglar domslutet.”

Överklagade domen

Advokat Jan Södergren arbetar med brottmål i Sverige och är särskilt specialiserad på europarätt. Han har läst UD:s dokument om George Karimis fall.

– Försvaret skulle ha åberopat brevet som finns som bevis. Det skulle sagt till polis eller åklagare att de skulle höra Milap och då hade åklagaren varit tvungen att göra det; åtminstone hört honom via telefon. Om man inte gjort det skulle det fått betydelse i bevisningen. Det mest troliga, utifrån det som går att utläsa av dokumenten så här långt efteråt, är att svensk åklagare skulle lagt ner förundersökningen om Karimi ifall processen hade förts i Sverige. Den hade inte ens gått i åtal. Det är få insatta som inte skulle hålla med mig om det, säger advokat Jan  Södergren.

Karimi överklagade domen till högsta domstolen i Peking.

Fortsättning följer: Kinesisk polis expert på psykisk tortyr och de enda som protesterar mot polisen. Del 3 av 5.

Fakta:

Kinesiska UM:s är förkortning på kinesiska utrikesministeriet.

I början av 2000-talet användes främst kontantbetalning när man gjorde affärer i Kina. Bara få ställen hade kortbetalning.

2014 dömdes 99,93% av de åtalade i Kinas domstolar som skyldiga, enligt Kinas högsta domstol skriver Japan Times.

Ur UD:s rapport om mänskliga rättigheter: ”Rättssystemet i Kina är inte oberoende utan ligger under kommunistpartiets kontroll.” ”Frihetsberövanden utan rättslig prövning, så kallade administrativa frihetsberövanden, är vanligt förekommande.”

I juni 2014 kom ett lagförslag i Kina som skulle förbjuda advokater att diskutera pågående ärenden eller skriva öppna brev eller från att kritisera rättsväsendet, regeringens-och kommunistpartiets politik. Samma månad förbjöd den statliga administrationen för press, publicering, radio, film och television journalister från att rapportera om frågor eller områden utanför deras aktuella rapporterings fält och från att lämna in kritiska artiklar som inte har godkänts av deras arbetsenhet. Källa: Amnesty International rapport 2014/15