loadingInvånare i slumområdet Kanega i staden Gurgaon utanför Delhi, den 15 januari 2015. De har inte tillgång till toaletter och tvingas uträtta sina behov bland sopor och byggavfall. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
Invånare i slumområdet Kanega i staden Gurgaon utanför Delhi, den 15 januari 2015. De har inte tillgång till toaletter och tvingas uträtta sina behov bland sopor och byggavfall. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
Utrikes

En toalett kan förändra livet för sluminvånare i Indien

Venus Upadhayaya, Epoch Times

Bland höga flerbostadshus och kontor i staden Gurgaon, sydväst om huvudstaden Delhi, finns en öppen plats full med hushållssopor och byggavfall. Där får 70 – 80 familjer som bor i slumområdet intill uträtta sina behov.

Luften stinker och överallt ligger torkad avföring. Grisar strövar runt och bökar upp smuts och skräp. Barn går på en gångstig i närheten och några är till och med barfota.

Slumområdet Kanega i Gurgaon har ännu inte märkt av ”Clean India-kampanjen” som premiärministern lanserade i oktober förra året. Kampanjen lovar tillgång till toaletter för alla landets invånare till 2019 för att få bort avföring i det fria och förbättra saniteten.

På politisk nivå skulle detta bidra till att förhindra spridning av sjukdomar, bland annat diarré som enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dödar 334 000 barn i Indien varje år.

På ett personligt plan skulle en toalett innebära en dramatisk förändring i sluminvånarnas liv.

– Att gå på toaletten innebär en hel del problem, säger Bajaru Mohammad som bor i slumområdet och kör en rickshaw för att försörja sig.


Marken är täckt av skräp i närheten av slumområdet Kanega i  staden Gurgaon utanför Delhi. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Marken är täckt av skräp i närheten av slumområdet Kanega i staden Gurgaon utanför Delhi. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

De har ingen toalett inomhus eller tillgång till en kommunal toalett vilket gör att de tvingas uträtta sina behov utomhus. De försöker gömma sig i de vrår som bildats av högarna med avfall. Ofta kommer de när det blivit mörkt för att få lite skydd av mörkret. Men det är inte mycket till integritet.

– Folk ser oss från flera håll, säger Nazmul som bor i slummen, och pekar runtomkring sig.

För kvinnor är det ännu svårare. De är särskilt utsatta för trakasserier och måste passa sig för vissa män som buar och visslar, tafsar och i värsta fall våldtar dem när de ska uträtta sina behov.

– Om vi går här på dagtid börjar pojkar följa efter oss, säger Shenaz, en kvinnlig sluminvånare som arbetar som hemhjälp i ett flerbostadshus i närheten.

Shenaz säger att hon brukar gå ut vid tre – fyratiden på morgonen, då har hon åtminstone skydd av mörkret.

Men det finns även en risk med mörkret så kvinnorna försöker gå ut tillsammans i grupp för att känna sig lite säkrare. Med färre människor ute som kan komma till hjälp och mörkret som även skyddar en våldtäkt blir kvinnorna extra utsatta.


Invånarna i slumområdet Kanega i Gurgaon har inga toaletter och uträttar sina behov på en öppen plats med sopor och byggavfall i närheten. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Invånarna i slumområdet Kanega i Gurgaon har inga toaletter och uträttar sina behov på en öppen plats med sopor och byggavfall i närheten. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

En chockerande händelse, även med indiska mått, var två tonårsflickor som våldtogs och hängdes upp i ett träd av några som låg i bakhåll, när de gick ut en tidig morgon i maj förra året i den norra delstaten Uttar Pradesh. Detta var ett ovanligt våldsamt överfall men det satte fokus på ett mycket vanligt problem.

– Över 60 procent av våldtäkterna i landet sker när offren går ut för att uträtta sina behov eftersom de inte har toaletter i sina hem, säger Ashish Gupta, polismästare i delstaten, enligt AP.

Tillgång till toaletter

Enligt Unicef uträttar 594 miljoner människor sina behov i det fria.

Att uträtta sina toalettbestyr utomhus är betydligt mer vanligt på landsbygden. Gott om fält och stor fattigdom gör det till den enda tillgängliga toaletten för många. När folk flyttar från landsbygden in till staden hamnar de ofta i slumområden där vanan fortsätter.

Kvinnor i slummen som arbetar som hembiträden har tillgång till toaletter i de lägenhetskomplex där de arbetar. Män som arbetar som daglönare eller rickshawförare får oftast hitta en byggarbetsplats eller soptippsområde för att uträtta sina behov under dagen. Att få mer tillgång till toaletter skulle underlätta, men allra mest på hemmaplan.

– Det skulle bespara oss besväret att irra omkring i kylan varenda dag för att leta efter en säker plats, säger Nazmul.


Grisar strövar runt bland smuts och skräp i närheten av slumområdet Kanega i Gurgaon. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Grisar strövar runt bland smuts och skräp i närheten av slumområdet Kanega i Gurgaon. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Tillgång till toaletter i slummen

Bindeshwar Pathak, grundare av en icke-statlig organisation, Sulabh International, som arbetar för att ge hela landet tillgång till toaletter, säger att det är en utmaning att få det att fungera i slummen. Oftast är slummen olagligt byggd och flyttar omkring så toaletterna skulle behöva vara flyttbara.

Underhåll av offentliga toaletter har också varit ett problem eftersom många sluminvånare är första generationens toalettanvändare. Organisationer som arbetar med dessa rapporterar att det är svårt att hålla dem rena.

Sulabh har ordnat med offentliga betal-badrum i några slumområden där man kan köpa månadskort till hela familjen för 30 rupier (cirka 3,50 kronor). Det är extremt billigt för en familj på fem till tio personer. Men för en familj som inte tycker det är någon prioritet är det fortfarande för dyrt.

– Alla är inte redo att köpa månadsbiljetter än.

För att få Indien fritt från avföring i det fria föreslår vi att offentliga toaletter ska underhållas genom allmänna medel eller av de kommunala myndigheterna, sade Pathak.

Premiärministerns ”Clean India-kampanj” är fortfarande i begynnelsestadiet och det återstår att se om den kommer att lyckas. Den förra regeringens ”Nirmal Bharat Abhiyan” eller total sanitetskampanj, med liknande mål som ”Clean India-kampanjen”, misslyckades på grund av korruption, brist på finansiering och politisk vilja.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingInvånare i slumområdet Kanega i staden Gurgaon utanför Delhi, den 15 januari 2015. De har inte tillgång till toaletter och tvingas uträtta sina behov bland sopor och byggavfall. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
Invånare i slumområdet Kanega i staden Gurgaon utanför Delhi, den 15 januari 2015. De har inte tillgång till toaletter och tvingas uträtta sina behov bland sopor och byggavfall. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
Utrikes

En toalett kan förändra livet för sluminvånare i Indien

Venus Upadhayaya, Epoch Times

Bland höga flerbostadshus och kontor i staden Gurgaon, sydväst om huvudstaden Delhi, finns en öppen plats full med hushållssopor och byggavfall. Där får 70 – 80 familjer som bor i slumområdet intill uträtta sina behov.

Luften stinker och överallt ligger torkad avföring. Grisar strövar runt och bökar upp smuts och skräp. Barn går på en gångstig i närheten och några är till och med barfota.

Slumområdet Kanega i Gurgaon har ännu inte märkt av ”Clean India-kampanjen” som premiärministern lanserade i oktober förra året. Kampanjen lovar tillgång till toaletter för alla landets invånare till 2019 för att få bort avföring i det fria och förbättra saniteten.

På politisk nivå skulle detta bidra till att förhindra spridning av sjukdomar, bland annat diarré som enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dödar 334 000 barn i Indien varje år.

På ett personligt plan skulle en toalett innebära en dramatisk förändring i sluminvånarnas liv.

– Att gå på toaletten innebär en hel del problem, säger Bajaru Mohammad som bor i slumområdet och kör en rickshaw för att försörja sig.


Marken är täckt av skräp i närheten av slumområdet Kanega i  staden Gurgaon utanför Delhi. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Marken är täckt av skräp i närheten av slumområdet Kanega i staden Gurgaon utanför Delhi. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

De har ingen toalett inomhus eller tillgång till en kommunal toalett vilket gör att de tvingas uträtta sina behov utomhus. De försöker gömma sig i de vrår som bildats av högarna med avfall. Ofta kommer de när det blivit mörkt för att få lite skydd av mörkret. Men det är inte mycket till integritet.

– Folk ser oss från flera håll, säger Nazmul som bor i slummen, och pekar runtomkring sig.

För kvinnor är det ännu svårare. De är särskilt utsatta för trakasserier och måste passa sig för vissa män som buar och visslar, tafsar och i värsta fall våldtar dem när de ska uträtta sina behov.

– Om vi går här på dagtid börjar pojkar följa efter oss, säger Shenaz, en kvinnlig sluminvånare som arbetar som hemhjälp i ett flerbostadshus i närheten.

Shenaz säger att hon brukar gå ut vid tre – fyratiden på morgonen, då har hon åtminstone skydd av mörkret.

Men det finns även en risk med mörkret så kvinnorna försöker gå ut tillsammans i grupp för att känna sig lite säkrare. Med färre människor ute som kan komma till hjälp och mörkret som även skyddar en våldtäkt blir kvinnorna extra utsatta.


Invånarna i slumområdet Kanega i Gurgaon har inga toaletter och uträttar sina behov på en öppen plats med sopor och byggavfall i närheten. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Invånarna i slumområdet Kanega i Gurgaon har inga toaletter och uträttar sina behov på en öppen plats med sopor och byggavfall i närheten. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

En chockerande händelse, även med indiska mått, var två tonårsflickor som våldtogs och hängdes upp i ett träd av några som låg i bakhåll, när de gick ut en tidig morgon i maj förra året i den norra delstaten Uttar Pradesh. Detta var ett ovanligt våldsamt överfall men det satte fokus på ett mycket vanligt problem.

– Över 60 procent av våldtäkterna i landet sker när offren går ut för att uträtta sina behov eftersom de inte har toaletter i sina hem, säger Ashish Gupta, polismästare i delstaten, enligt AP.

Tillgång till toaletter

Enligt Unicef uträttar 594 miljoner människor sina behov i det fria.

Att uträtta sina toalettbestyr utomhus är betydligt mer vanligt på landsbygden. Gott om fält och stor fattigdom gör det till den enda tillgängliga toaletten för många. När folk flyttar från landsbygden in till staden hamnar de ofta i slumområden där vanan fortsätter.

Kvinnor i slummen som arbetar som hembiträden har tillgång till toaletter i de lägenhetskomplex där de arbetar. Män som arbetar som daglönare eller rickshawförare får oftast hitta en byggarbetsplats eller soptippsområde för att uträtta sina behov under dagen. Att få mer tillgång till toaletter skulle underlätta, men allra mest på hemmaplan.

– Det skulle bespara oss besväret att irra omkring i kylan varenda dag för att leta efter en säker plats, säger Nazmul.


Grisar strövar runt bland smuts och skräp i närheten av slumområdet Kanega i Gurgaon. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Grisar strövar runt bland smuts och skräp i närheten av slumområdet Kanega i Gurgaon. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

Tillgång till toaletter i slummen

Bindeshwar Pathak, grundare av en icke-statlig organisation, Sulabh International, som arbetar för att ge hela landet tillgång till toaletter, säger att det är en utmaning att få det att fungera i slummen. Oftast är slummen olagligt byggd och flyttar omkring så toaletterna skulle behöva vara flyttbara.

Underhåll av offentliga toaletter har också varit ett problem eftersom många sluminvånare är första generationens toalettanvändare. Organisationer som arbetar med dessa rapporterar att det är svårt att hålla dem rena.

Sulabh har ordnat med offentliga betal-badrum i några slumområden där man kan köpa månadskort till hela familjen för 30 rupier (cirka 3,50 kronor). Det är extremt billigt för en familj på fem till tio personer. Men för en familj som inte tycker det är någon prioritet är det fortfarande för dyrt.

– Alla är inte redo att köpa månadsbiljetter än.

För att få Indien fritt från avföring i det fria föreslår vi att offentliga toaletter ska underhållas genom allmänna medel eller av de kommunala myndigheterna, sade Pathak.

Premiärministerns ”Clean India-kampanj” är fortfarande i begynnelsestadiet och det återstår att se om den kommer att lyckas. Den förra regeringens ”Nirmal Bharat Abhiyan” eller total sanitetskampanj, med liknande mål som ”Clean India-kampanjen”, misslyckades på grund av korruption, brist på finansiering och politisk vilja.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024