En natt med sömnbrist lämnar spår i DNA
Ett svenskt forskarlag har påvisat att gener som styr biologiska klockor i kroppens olika celler och vävnader förändras efter en natts sömnbrist. (Foto: Ian Gavan / Getty Images)


Vi vet ju alla att ingen mår speciellt bra efter en natts dålig sömn och sömnproblem blir allt vanligare i den stressiga vardagen. Ny forskning har nu visat att sömnbristen även sätter spår i våra gener.

Ett svenskt forskarlag vid Uppsala universitet och Karolinska institutet är först med att påvisa de förändringar som uppstår i människans gener och vävnader redan efter en natts sömnbrist.

Sömnforskaren Jonathan Cedernaes och docent Christian Benedict, vid Uppsala universitet, är huvudansvariga för studien och de förklarar att tidigare forskning har visat att ämnesomsättningen påverkas av sömnrubbningar.

”Dåliga sömnvanor har kopplats till ökad risk för övervikt och typ-2 diabetes. Dessa tillstånd uppstår även hos djur där man slagit ut gener som styr dessa klockor, så kallade ”klockgener”. Därför skulle våra resultat kunna tyda på att förändringar i våra klockgener kan vara kopplade till de ovannämnda negativa effekterna av sömnbrist”, säger forskarna i ett pressmeddelande.

I studien lät forskarna 15 personer följa ett bestämt aktivitets- och måltidsschema i ett sömnlaboratorium. Personerna fick sedan sova normalt en natt och vaka en hel natt.

Vid båda tillfällena mättes testpersonernas blodsockerkänslighet med blodprover och det togs även vävnadsprover från underhudsfett på magen och lårets framsida.

Dålig sömn påverkade gener och vävnad

Analyser av vävnadsproverna avslöjade då att regleringen och aktiviteten av de gener som styr våra sömnvanor hade påverkats, så kallad epigenetisk förändring som påverkar den mekanism som reglerar genernas aktivitet.

”Så vitt som vi vet, är vi härmed de första som visar att epigenetiska förändringar kan uppstå efter sömnbrist hos människor. Vi är även de första som kan visa att detta sker i dessa viktiga vävnader hos oss människor efter förlorad sömn”, säger Jonathan Cedernaes.

Han är förvånad över att de epigenetiska förändringar kunde uppstå så snabbt och att de intressant nog kunde ske för de klockgener som är viktiga för att upprätthålla en normal ämnesomsättning.

Forskarna kom också fram till att de genetiska förändringarna skilde sig från olika muskel- och fettvävnader, vilket kan bero på att dessa molekylära klockor inte påverkas på samma sätt av sömnbrist och inte längre är synkroniserade mellan åtminstone muskel- och fettvävnaden.

Biologiska klockor påverkar ämnesomsättningen

Bristande synkronisering mellan biologiska klockor i olika vävnader har kopplats till störningar i ämnesomsättningen.

”Det kan därför tyda på att dessa vävnadsspecifika förändringar i klockgenerna är en bidragande orsak till den försämrade insulinkänsligheten som vi också fann hos deltagarna natten efter att vi hållit dem vakna”, säger Jonathan Cedernaes.

Forskarna vet ännu inte hur bestående de förändringar som kan uppstå efter sömnbrist är, inte heller hur en längre tids sömnbrist påverkar oss och utesluter inte att ”vissa typer av sömnbrist eller förlängd vakenhet, som ju krävs vid skiftarbete, kan leda till förändringar i den epigenetiska koden i våra vävnader som påverkar vår ämnesomsättning över längre tidsperioder”.

Studien har publicerats i tidskriften Clinical Endocrinology and Metabolism.