En grekisk folkhälsotragedi
Läkare som arbetar på kliniker för den grekiska statens hälsofond EOPYY, har strejkat sedan november i protest mot en planerad omstrukturering av den förlustbringande organisationen. Ministeriet, som vill få bort korruptionen och få upp effektiviteten i vårdsektorn, säger att klinikerna ska öppna igen fast med ett nytt system. (Foto: Louisa Gouliamaki / AFP)


En rapport som starkt kritiserar den grekiska regeringens nedskärningar i vården publicerades nyligen i tidskriften The Lancet.

När de internationella långivarna mellan åren 2009 och 2011 ställde kravet att de grekiska hälsovårdsutgifterna inte fick överstiga sex procent av bruttonationalprodukten (BNP), skars sjukhusbudgeten ned med 25 procent. Dessutom tvingades regeringen minska subventionerna till mediciner.

Enligt rapporten ökade barnadödligheten med 43 procent, dödfödda barn ökade med 21 procent, antalet hiv-smittade droganvändare ökade från 15 personer 2009 till 484 personer 2012, och 70 procent av patienterna i Achaia-provinsen har inte råd att lösa ut medicinen som doktorn skrev ut.

Studien lyfter även fram återkomsten av malaria och att antalet självmord har ökat med 45 procent, som belägg för en allt värre hälsosituation i Grekland.

Nästan en miljon greker saknar sjukvårdsförsäkring då den är knuten till en anställning. Under november förra året hade arbetslösheten i Grekland stigit till rekordhöga 28 procent. För de unga under 25 år är den katastrofala 61,4 procent.

Rapporten anklagar den grekiska regeringen för att förneka verkligheten eftersom de då slipper ta itu med den obehagliga sanningen om att de radikala nedskärningarna påverkar folkhälsan.

Rapporten heter ”Greece’s health crisis: from austerity to denialism”.