loading
Traditionell kinesisk kultur

Elegans och skönhet i Tangdynastin

Pure Insight

När en ny dynasti kom till makten i det forna Kina förändrades också kulturen. Varje dynasti hade sin egen klädstil och skillnaden var betydande jämfört med den förra dynastin. Varje dynastis klädstil hade också sina egna inre betydelser.

I de berömda Dunhuanggrottorna i Henandalen, Shanxiprovinsen, finns det många buddhistiska målningar som avbildar de magnifika buddhistiska himlarna, flygande vackra himmelska flickor och gudar. När man granskar klädseln från Tangdynastin, 618-907 e Kr, vilken var den kulturellt mest blomstrande perioden i Kinas historia, hittar vi slående likheter till klädseln som bärs av gudarna i Dunhuanggrottornas målningar.

Det finns en förklaring till likheterna. Folket i det forna Kina omhuldade moraliska värderingar och reglerade sitt uppförande i enlighet med dessa. Det berättas i den kinesiska mytologin att när folket visade respekt för gudarna och bekräftade sin tro på buddhismen avslöjade gudarna universums sanningar för dem. Människorna strävade efter att imitera det vackra och heliga som avslöjats för dem och kopierade även klädstilen. Det här förklarar likheterna i klädseln mellan Tangdynastins dräkter och målningarna i Dunhuanggrottorna.

Kvinnan på den översta bilden har en långärmad florstunn klänning, som passade till vardags. Håruppsättningen har en unik Tangstil, håret samlades ihop och dekorerades med stora blommor och blommiga hårnålar högt upp på hjässan. En utsmyckning dinglade från händerna. Tunna ögonbryn och mycket rouge var på modet. Den långärmade klänningen var en typisk utomhusklädsel under Tangdynastin och populär bland feodala väluppfostrade kvinnor.

Kvinnan i mitten bär en florstunn skjorta med kort ärm, ett modeplagg som bara fanns under Tangdynastin. Ursprungligen designades den för banketter men senare användes den som vardagsplagg. Den här klädstilen tyckte medlemmarna i den kungliga familjen mest om, liksom framstående högt aktade kvinnor.

Den nedre kvinnan bär Tangdynastins bankettdräkt. Den kompletterades med ett underplagg, en florstunn sjal och en kjol med A-linje, som gick från bröstet ner till fötterna och bands ihop med mjuka band. En uppkammad frisyr som kröntes med en chinjong och pryddes med blommiga hårnålar, fullbordade det hela. Ibland bars den här dräkten till vardags utomhus.

Alltgenom Kinas hela historia har olika förväntningar på kvinnors och mäns beteende varit normen. Männen arbetade utomhus medan de flesta kvinnor arbetade inomhus. Under Tangdynastin ansvarade kvinnor vanligen för huset och hemmet. Kvinnor reste i stängda vagnar. Vid banketter och andra tillställningar satt män och kvinnor i åtskilda rum.
Det hade varit olämpligt för kvinnor att visa bar hud.

Vi kan föreställa oss hur vackra de rika kvinnorna i Tangdynastin måste ha varit i sina kläder. Deras liv var inte, jämfört med dagens kvinnor, så mekaniska, spända och fulla av stress. På den tiden hade männen respekt för kvinnorna och brydde sig om dem. Samtidigt omhuldade kvinnorna männen på ett feminint sätt. 

http://pureinsight.org/node/1026

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Traditionell kinesisk kultur

Elegans och skönhet i Tangdynastin

Pure Insight

När en ny dynasti kom till makten i det forna Kina förändrades också kulturen. Varje dynasti hade sin egen klädstil och skillnaden var betydande jämfört med den förra dynastin. Varje dynastis klädstil hade också sina egna inre betydelser.

I de berömda Dunhuanggrottorna i Henandalen, Shanxiprovinsen, finns det många buddhistiska målningar som avbildar de magnifika buddhistiska himlarna, flygande vackra himmelska flickor och gudar. När man granskar klädseln från Tangdynastin, 618-907 e Kr, vilken var den kulturellt mest blomstrande perioden i Kinas historia, hittar vi slående likheter till klädseln som bärs av gudarna i Dunhuanggrottornas målningar.

Det finns en förklaring till likheterna. Folket i det forna Kina omhuldade moraliska värderingar och reglerade sitt uppförande i enlighet med dessa. Det berättas i den kinesiska mytologin att när folket visade respekt för gudarna och bekräftade sin tro på buddhismen avslöjade gudarna universums sanningar för dem. Människorna strävade efter att imitera det vackra och heliga som avslöjats för dem och kopierade även klädstilen. Det här förklarar likheterna i klädseln mellan Tangdynastins dräkter och målningarna i Dunhuanggrottorna.

Kvinnan på den översta bilden har en långärmad florstunn klänning, som passade till vardags. Håruppsättningen har en unik Tangstil, håret samlades ihop och dekorerades med stora blommor och blommiga hårnålar högt upp på hjässan. En utsmyckning dinglade från händerna. Tunna ögonbryn och mycket rouge var på modet. Den långärmade klänningen var en typisk utomhusklädsel under Tangdynastin och populär bland feodala väluppfostrade kvinnor.

Kvinnan i mitten bär en florstunn skjorta med kort ärm, ett modeplagg som bara fanns under Tangdynastin. Ursprungligen designades den för banketter men senare användes den som vardagsplagg. Den här klädstilen tyckte medlemmarna i den kungliga familjen mest om, liksom framstående högt aktade kvinnor.

Den nedre kvinnan bär Tangdynastins bankettdräkt. Den kompletterades med ett underplagg, en florstunn sjal och en kjol med A-linje, som gick från bröstet ner till fötterna och bands ihop med mjuka band. En uppkammad frisyr som kröntes med en chinjong och pryddes med blommiga hårnålar, fullbordade det hela. Ibland bars den här dräkten till vardags utomhus.

Alltgenom Kinas hela historia har olika förväntningar på kvinnors och mäns beteende varit normen. Männen arbetade utomhus medan de flesta kvinnor arbetade inomhus. Under Tangdynastin ansvarade kvinnor vanligen för huset och hemmet. Kvinnor reste i stängda vagnar. Vid banketter och andra tillställningar satt män och kvinnor i åtskilda rum.
Det hade varit olämpligt för kvinnor att visa bar hud.

Vi kan föreställa oss hur vackra de rika kvinnorna i Tangdynastin måste ha varit i sina kläder. Deras liv var inte, jämfört med dagens kvinnor, så mekaniska, spända och fulla av stress. På den tiden hade männen respekt för kvinnorna och brydde sig om dem. Samtidigt omhuldade kvinnorna männen på ett feminint sätt. 

http://pureinsight.org/node/1026

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024