Efron i toppform men tjatigt koncept
Zac Efron är bäst i standardmässiga 17 Again. (Foto: AFP / GABRIEL BOUYS )


  • Produktionsår: 2009
  • Produktionsland: USA
  • Regi: Burr Steers
  • Medverkande: Zac Efron, Matthew Perry, Leslie Mann, Thomas Lennon, Sterling Knight, Michelle Trachtenberg m fl.
  • Kommer ut: 090909

Zac Efron har blivit omåttligt populär (då särskilt bland unga tjejer) i och med sin medverkan i “High School Musical”-filmerna. Dessvärre har jag missat dessa, men jag kan förstå att han är populär bland den yngre publiken. För han är charmig. Och han klarar definitivt att ha huvudrollen i en film som denna. Problemet är att det inte räcker med Efron för att göra en bra film.

Jag har sett en hel del filmer av alla olika varianter. Det värsta jag vet är nyinspelningar. Jag tyckte till exempel “The Departed” (Martin Scorsese, USA/ Hong Kong, 2006) var en fruktansvärt dålig kopia av den Hong Kong-producerade “Infernal Affairs” (“Mou Gaan Dou”, Wai-Keung Lau & Alan Mak, 2002). Efter nyinspelningar är det värsta jag vet filmer som är inspelade efter gamla slitna formler. “17 Again” är inspelad efter formeln “Vuxen-människa-i-ett-barns-kropp”.

Mike O’Donnel ( Perry) är en man i trettiofemårsåldern som inte är nöjd med hur livet utvecklats. På magisk väg får han dock en ny chans att vara tonåring (tonårsversionen spelas av Efron). Sedan följer en serie förutsägbara händelser. Mike blir populär för att han har en vuxens perspektiv på saker och ting. Mike blir kompis med sin egen son och råkar stöta på sin sons mamma, som också är hans fru. Mike…. Nu hade det varit bra att kunna komma med ett tredje exempel på vad han gör som ska vara roligt, eftersom man gärna ger tre exempel när man vill framhärda en poäng. Dessvärre har jag inget tredje exempel, eftersom det inte finns något.

Roligast i filmen tyckte jag Mikes bästa kompis, Ned Gold (Lennon) var. Han går med på att hjälpa Mike återuppleva sin ungdom genom att låtsas vara hans pappa. Ned är nördig, rik och barnslig. Jag hade faktisk lite roligt åt att se Ned försöka få en date med rektorn på Mikes skola. Men Lennon räcker inte för att rädda filmen.

Detta är en av årets hittills minst originella filmer (om man bortser från nyinspelningar). Den enda formel som är mer uttjatad är galen-yxmördare-dödar-syndiga-tonåringar. Den lite mer erfarne filmtittaren kommer alltså snabbt att bli uttråkad av handlingen i “17 Again”. Men gillar man Efron är det ju en annan femma. För Efron är verkligen i toppform i den här filmen.

Filmvetaren Andreas Ziegler skriver om nytt på bio och dvd för Epoch Times Sverige.