Drygt 30 svenskar har köpt organ utomlands
Personerna på bilden har inget direkt samband med artikeln. (Foto: Jafaar Ashtiy/ AFP)


I nästan alla länder är det förbjudet att sälja organ i kommersiellt syfte. Annika Tibell, chef på Karolinska universitetssjukhusets transplantationsklinik, har tittat på i vilken utsträckning svenskarna har sökt sig utomlands för transplantationer.

En opublicerad kartläggning som Annika Tibell har gjort visar att drygt 30 svenskar har valt att köpa en njure utomlands. Denna siffra kan ställas mot det totala antalet njurtransplantationer i Sverige, cirka 10 000. När det gäller organhandel rör det sig nästan uteslutande om njurar.

Kartläggningen är en inventering, och ofullständig, berättar hon, men kan ge en bild av situationen i Sverige.

Frågan om organturism har haft internationellt fokus i några år, och som verksam i Transplantation Societys etikkommitté ville Annika Tibell få en bild av hur det såg ut på hemmaplan. Transplantation Society är den internationella organisationen för transplantationskirurger.

Annika Tibell ställer sig kritisk till organturismen, och säger att det både är oetiskt och innebär ett medicinskt risktagande.
– Det är till exempel vanligare att de som kommer tillbaka efter att ha gjort en transplantation utomlands har komplikationer efteråt, säger hon.

Anledningen till att man väljer att köpa organ och låta genomföra en transplantation i ett annat land är främst brist på organdonatorer och långa väntetider i Sverige.

Att bedriva kommersiell organhandel är förbjudet i de flesta länder. Ändå är det fortfarande möjligt att köpa exempelvis en njure i länder som Egypten, Pakistan, Indien och Kina. Donatorerna är vanligen fattiga människor som tjänar en relativt liten peng på affären, och i Kina utförs majoriteten av alla transplantationer med organ från avrättade fångar.

– Kina har infört en lag mot transplantationsturism, men det är fortfarande möjligt att köpa transplantationer i Kina med såväl njure som lever, säger Annika Tibell.

Kina medger att de tar organ från dödsdömda brottslingar, men sedan några år tillbaka har flera personer vittnat om att organ också tas från Falun Gong-utövare, som satts i fängelse utan att ha begått något brott.

2007 utkom kanadensarna David Kilgour, tidigare parlamentsledamot, och David Matas, människorättsadvokat, med rapporten ”Blodig skörd” som är en utredning av anklagelserna om att Kina tar organ från fängslade Falun Gong-utövare.  Falun Gong-utövarna utgör enligt utredningen en levande organbank, och de dödas i och med att organen avlägsnas ur deras kroppar.

Bevisföringen består bland annat av reella siffror som inte går ihop med de officiella siffrorna gällande organtransplantationer, och transkriberade telefonsamtal mellan transplantationskliniker och personer som utger sig för att vilja köpa organ från Falun Gong-utövare.

Transplantation Society har sänt en skrivelse till FN och bett dem titta på frågan om organstölderna, vilket dock verkar ta lång tid, berättar Annika Tibell.

Transplantation Society kräver av sina medlemmar att de skriver under på att de ska dela organisationens etiska förhållningssätt till transplantationer. Bland annat tar organisationen avstånd från användning av organ från avrättade fångar.

Läs David Kilgour & David Matas rapport ”Blodig skörd” här: http://www.organharvestinvestigation.net/report0701/report20070131-sw.pdf