Drömmar kan mildra smärtsamma minnen
När vi drömmer återupplivas och integreras minnen samtidigt som neurokemikalier på grund av stress undertrycks på ett fördelaktigt sätt. (Foto: Photos.com)


Drömmar, eller den så kallade REM-sömnen, undertrycker stresskemikalier medan hjärnan bearbetar känslomässiga upplevelser och minskar bördan från smärtsamma minnen, enligt ny forskning från University of California, Berkeley.

Detta kan också förklara varför krigsveteraner och andra som lider av posttraumatisk stress har återkommande mardrömmar och svårigheter att komma över smärtsamma minnen.

“Sömnens drömstadium, med dess unika neurokemiska sammansättning som grund, ger oss en form av terapi under natten, en lugnande balsam som tar bort de skarpa kanterna från föregående dags känslomässiga upplevelser”, sade Matthew Walker, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande.

De som lider av
posttraumatisk stress kanske inte får de terapeutiska fördelarna av REM-sömnen, sade Walker, och förklarar att händelser som när en bil baktänder kan utlösa en tillbakablick som får dem att ”återuppleva hela känslomässiga upplevelsen eftersom känslan inte riktigt har skalats av från minnet under sömnen.”

Människor tillbringar ungefär en tredjedel av sina liv sovandes, och REM-sömnen utgör omkring 20 procent av en frisk persons sömn. Tidigare studier har visat att humörrubbningar som depressioner och posttraumatisk stress är kopplade till störda sömnmönster. De nya upptäckterna ger nya insikter i REM-sömnens betydelse för de emotionella funktionerna.

”Under REM-sömnen blir minnen återaktiverade, satta i perspektiv och ihopkopplade och integrerade, men i ett tillstånd där neurokemikalier från stress undertrycks på ett gynnsamt sätt”, sade huvudförfattaren till studien, Els vad der Helm, i pressmeddelandet.

Forskarna studerade
35 friska unga vuxna i två grupper. Båda grupperna fick se 150 känslomässigt stimulerande bilder, vid två tillfällen med 12 timmars mellanrum. En grupp höll sig vaken mellan tittarna medan den andra gruppen sov. Hjärnaktiviteten mättes med magnetröntgen, både när personerna tittade på bilderna och när de sov.

Deltagarna som sov mellan tittarna uppvisade en minskad emotionell respons på bilderna med reducerad aktivitet i hjärnans emotionella bearbetningscentrum (amygdala) när de tittade på bilderna, och en reducerad utsöndring av stresssubstanser i hjärnan.

”Vi vet att det under REM-sömnen sker en kraftig minskning i nivån av noradrenalin, en substans i hjärnan som har en koppling till stress”, sade Walker.

”Genom att åter
bearbeta tidigare känslomässiga upplevelser i denna neurokemikaliskt säkra miljön med låg nivå av noradrenalin under REM-sömnen, så har de där upplevelserna mildrats i sin emotionella styrka när vi vaknar upp nästa dag”, fortsatte han. ”Vi känner oss bättre i förhållande till dem, vi känner att vi kan hantera det.”

Dessa upptäckter kan leda till nya behandlingsalternativ för dem som lider av posttraumatisk stress och psykiska sjukdomar.

Studien publicerades i nättidskriften Current Biology den 23 november.

Översatt från engelska