Draken – en viktig symbol i Kina
En stor, gul drake i en parad i Paris inför det kinesiska nyåret den 14 februari 2010. (Foto: Verdy/AFP /Getty Images)


Över hela Kina hålls varje år en drakfestival för att fira att draken, det rinnande vattnets härskare, vaknar. Festivalen, som kallas ”longtaitou” eller ”draken lyfter sitt huvud”, har en lång tradition, och firas när regnet är på väg; regnet som ska ge liv till den kommande skörden. I år firades drakfestivalen den 10 mars, den andra dagen i det andra månvarvet, enligt den kinesiska kalendern.

Drakar har haft en central plats i den kinesiska mytologin redan innan det fanns ett Kina. Men varför är draken en sådan viktig ikon?

I den gamla kinesiska folktron är draken en mystisk varelse med himmelska egenskaper. Den är ädlast av alla djur. Som vattnets herre kontrollerar den klimatet, som är så viktigt för det kinesiska jordbrukssamhället.

En C-formad drake från Hongshan-kulturen visas på Pekings nationalmuseum. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

En C-formad drake från Hongshan-kulturen visas på Pekings nationalmuseum. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Samtidigt är draken en gåtfull varelse som förkroppsligar oändlig styrka och frihet. I de kinesiska namnen på de fyra väderstrecken är azurdraken herre över öster och det vidsträckta Stilla havet. För de gamla kineserna är det den oändliga källan, och platsen dit alla bäckar och floder i landet återvänder.

Kinas härskare tog den gula draken med fem klor som en exklusiv symbol för kejserligt majestät. Draken och den gula färgen stod också för centrum, mitten, det vill säga själva Kina.

”Jag förstår att fåglar kan flyga, fiskar kan simma och fyrfotadjur springa. De som springer kan snaras, de som flyger kan skjutas med pil. Draken däremot kan jag inte förstå, där han flyger mot skyn på vindar och moln”, lyder ett berömt citat av Konfucius.

Konfucius ord är signifikanta för drakens betydelse i den kinesiska kulturen. Samtidigt är det en hyllning av den samtida vise mannen Lao Zi, vars undervisning i daoistisk filosofi är en av Kinas mest berömda.

En lysande drake paraderar i Wiltshire i England den 12 november 2015. (Foto: Matt Cardy/Getty Images for Longleat)

En lysande drake paraderar i Wiltshire i England den 12 november 2015. (Foto: Matt Cardy/Getty Images for Longleat)

Kinesiska teorier om strategi och naturlagar betonar Det formlösas överlägsenhet. Tigern, som är kung bland djuren, anses ha rå yin-styrka, jordisk makt, och är begränsad till att vara på jorden. Men drakens styrka är av osynlig himmelsk yang-energi som kommer från vattnet och vädret, som den härskar över. På samma sätt vilar de diffusa, abstrakta principerna i daoismen på att handla utan avsikt och förståelse av ett väsens innersta natur, till skillnad från att vara fäst vid en form.

I sina två möten med Lao Zi kände Konfucius djupsinnigheten hos ”den gamle mästaren”. (Lao Zi betyder den gamle mästaren.) Konfucius visste att hans egna läror var tillräckliga för att visa de moraliska principer som råder i världsliga frågor, men att de alltid bara skulle vara en liten del av visdomen hos dem som sätter allt åt sidan för att kultivera dao, eller Vägen.

Ett folks innersta väsen

De flesta kinesiska byar har sina egna draktempel som används för att be om regn, och därmed goda skördar. Det sägs att flygande drakar är himmelska väktare, eller dragare av himmelska vagnar.

Förutom den östliga azurdraken finns mindre drakar som härskar över andra väderstreck. Överallt där det finns himmel eller vatten finns det en drake.

Redan innan Kina bestod av en sammanhängande kultur, kunde man hitta drakar hos de stenåldersstammar som föregick den kinesiska civilisation som vi känner till.

De tidigaste kända förekomsterna av den mytiska varelsen har hittats i artefakter av jade från den 7 000 år gamla Hongshan-kulturen, som existerade i gränslandet mellan nordöstra Kina och Mongoliet. Många liknande religiösa motiv och symboler, inklusive dyrkan av jade och drakar, fanns också i andra tidiga kinesiska samhällen, och har förts vidare till senare imperier.

Qingdynastins kejsare Guangxu bär en kejserlig skrud med en gul drake på bröstet. (Illustration: CC-PD-ART)

Qingdynastins kejsare Guangxu bär en kejserlig skrud med en gul drake på bröstet. (Illustration: CC-PD-ART)

I den gamla folktron sägs att de första kinesiska härskarna var drakar som tog mänsklig skepnad för att styra över människan. Det sägs att den kinesiska civilisationen uppstod när den legendariske Gule kejsaren ”Huang Di” eller hans ättlingar ledde en halvnomadisk stam för att attackera, och så småningom slå sig ihop med, Yan-folket. Yan betyder ”eldflamma” och syftar på den bofasta jordbrukskulturen i Gula floden-dalen.

Än idag förekommer ett flertal litterära namn på det kinesiska folket såsom ”Yan och Huangs ättlingar” och ”drakens efterkommande”.

Enligt en vanligt förekommande teori överensstämmer den gamla Hongshan-kulturen med legenderna om den Gule kejsaren. Oavsett om det är sant, så passar drakens roll med den kinesiska kejserliga symboliken bra in i den rika, cykliska dynamik som har format världens äldsta civilisation.

Traditionell kinesisk klädsel: Drakdräktens hemlighet

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri