loadingDalai lama är andlig ledare för den tibetanska buddhismens gelug-skola samt ledare för den tibetanska exilregeringen i Dharamsala i Indien. Han fyller 80 år 6 juli. (Foto: Win McNamee/ Getty Images)
Dalai lama är andlig ledare för den tibetanska buddhismens gelug-skola samt ledare för den tibetanska exilregeringen i Dharamsala i Indien. Han fyller 80 år 6 juli. (Foto: Win McNamee/ Getty Images)
Opinion

Dialog är bästa presenten

Christer Cederlöf

Dalai lama, eller Tenzin Gyatso som är hans egentliga namn, fyller 80 år i år. Som 15-åring blev han utropad till Tibets statsöverhuvud och nio år senare fick han fly sitt hemland till Indien där han fick politisk asyl och lät grunda en tibetansk exilregering i Dharamsala. Från Dharamsala har han fört en politisk fredskamp för det tibetanska folkets rätt till sitt självbestämmande och sin religiösa särart.

Han tilldelades Nobels Fredspris 1989 för sitt konsekventa motstånd mot våld.

2007 mottog han den Amerikanska kongressens guldmedalj för att ha främjat sina nationella intressen enligt en demokratisk värdegrund.

Dalai lama har sedan 1949-50, då den kinesiska invasionsarmén ockuperade Tibet, arbetat med en av de mest segslitna konflikterna i världen för att få till stånd en dialog mellan den kinesiska regimen och den tibetanska exilregeringen, för att skapa en fungerande autonom region. Den kinesiska regimen har sedan dess mördat, fängslat, torterat och genom tvång genomfört omskolningsprogram till den kommunistiska doktrinen. Man har också utövat en demografisk imperialism mot det tibetanska folket för att i deras medvetande utradera att det är ett eget folk som har kulturella rötter sedan 600-talet.

Dalai lamas uppgift att företräda sex miljoner tibetaner (varav över hundratusen lever i exil) mot över en miljard kineser verkar som en omöjlig uppgift, men frågan är då vad han som religiös ledare har för vapen som kan utmana en stormakt som Kina. Han betraktas av den kinesiska regimen som en separatist och i den kinesiska pressen omnämns han som ”en ulv i fårakläder”.

Buddhismen är en livsfilosofi utan gudsdyrkan, utan präster och påvar som förespråkar icke våldsprincipen och vikten av det personliga ansvaret för våra medmänniskor och fördelningen av jordens resurser. Dalai lama har under alla decennier visat vilja till förlåtelse mot den kinesiska regimen och viljan till dialog och att alla medborgare på vår planet är världsmedborgare, oavsett religion eller annan olikhet vilket också kräver ett universellt ansvar.

Dalai lama har under många decennier fått inbjudan till världens ledande politiker även när den kinesiska regimen hotat med handelsblockad och försämrade affärsförbindelser. En del länder har inte haft, eller vågat visa, civilkurage nog att ignorera dessa hot.

Utvecklingen och intresset för det tibetanska folkets situation har däremot svalnat i samma takt som västvärldens ekonomiska beroende av Kina har vuxit. Intresset hos allmänheten är däremot lika stort som tidigare. Dalai lama samlar fortfarande tusentals människor runt om i världen vid sina besök och även intresset bland den kinesiske ”medel-svensson” ökar.

Vi har i vår omvärld gått från det kalla kriget till en rörelse bland världsmedborgare som önskar en demokratirörelse och en frihet enligt de mänskliga rättigheterna. Flera tyranner har hamnat i moras men tyvärr har nya väckts till liv som hotar, vedergäller och mördar oliktänkande.

Dalai lamas främsta vapen mot dessa tyranner är medkänsla, lycka och budskapet att vi måste ta personligt ansvar för våra medmänniskor och hushålla med jordens resurser.

Den kinesiska regimen verkar nu gå och vänta på att Dalai lama skall avlida för att göra en egen kopia av honom – ”Made in China” – samt ta sig rätten att hävda att en regim utan respekt för de mänskliga rättigheterna skulle vara det rätta. Eller påstå att man skulle bidra till en fredlig värld trots att det saknas samförstånd, sinnesfrid, medkänsla eller fredliga värderingar.

Nyligen avslutades Folkkongressen i Kina med president Xi i spetsen och då beslutades att man skulle dra åt tumskruvarna extra. Jakten på förespråkare för yttrandefrihet hårdnar och kontrollen av internet tilltar där man försöker täppa till alla internationella informationskanaler.

Samtidigt ökar man sin försvarsbudget med 10 procent jämfört med förra året för att få extra tyngd bakom sitt vapenskrammel.

Situationen för Dalai lama och Kinas regim är precis som David mot Goliat. En tomhänt munk som genom en enkel livsfilosofi vinner folkets förtroende och sympatier mot en stormakt som förbjuder det fria ordet, kränker de mänskliga rättigheterna och samtidigt kräver att kärlek till kommunistpartiet är det rätta.

Dalai lamas budskap är däremot att arbeta för en kosmopolitisk empati som står för lust, vilja och förmåga att engagera sig för människor i hela världen genom medkänsla, vilket förutsätter ett paradigmskifte diametralt mot konsumism och narcissism som endast skapar konflikter och utarmar vår planet.

Den bästa present det tibetanska folket och Dalai lama kan få är en dialog med den kinesiska regimen.

Christer Cederlöf
Stockholm

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDalai lama är andlig ledare för den tibetanska buddhismens gelug-skola samt ledare för den tibetanska exilregeringen i Dharamsala i Indien. Han fyller 80 år 6 juli. (Foto: Win McNamee/ Getty Images)
Dalai lama är andlig ledare för den tibetanska buddhismens gelug-skola samt ledare för den tibetanska exilregeringen i Dharamsala i Indien. Han fyller 80 år 6 juli. (Foto: Win McNamee/ Getty Images)
Opinion

Dialog är bästa presenten

Christer Cederlöf

Dalai lama, eller Tenzin Gyatso som är hans egentliga namn, fyller 80 år i år. Som 15-åring blev han utropad till Tibets statsöverhuvud och nio år senare fick han fly sitt hemland till Indien där han fick politisk asyl och lät grunda en tibetansk exilregering i Dharamsala. Från Dharamsala har han fört en politisk fredskamp för det tibetanska folkets rätt till sitt självbestämmande och sin religiösa särart.

Han tilldelades Nobels Fredspris 1989 för sitt konsekventa motstånd mot våld.

2007 mottog han den Amerikanska kongressens guldmedalj för att ha främjat sina nationella intressen enligt en demokratisk värdegrund.

Dalai lama har sedan 1949-50, då den kinesiska invasionsarmén ockuperade Tibet, arbetat med en av de mest segslitna konflikterna i världen för att få till stånd en dialog mellan den kinesiska regimen och den tibetanska exilregeringen, för att skapa en fungerande autonom region. Den kinesiska regimen har sedan dess mördat, fängslat, torterat och genom tvång genomfört omskolningsprogram till den kommunistiska doktrinen. Man har också utövat en demografisk imperialism mot det tibetanska folket för att i deras medvetande utradera att det är ett eget folk som har kulturella rötter sedan 600-talet.

Dalai lamas uppgift att företräda sex miljoner tibetaner (varav över hundratusen lever i exil) mot över en miljard kineser verkar som en omöjlig uppgift, men frågan är då vad han som religiös ledare har för vapen som kan utmana en stormakt som Kina. Han betraktas av den kinesiska regimen som en separatist och i den kinesiska pressen omnämns han som ”en ulv i fårakläder”.

Buddhismen är en livsfilosofi utan gudsdyrkan, utan präster och påvar som förespråkar icke våldsprincipen och vikten av det personliga ansvaret för våra medmänniskor och fördelningen av jordens resurser. Dalai lama har under alla decennier visat vilja till förlåtelse mot den kinesiska regimen och viljan till dialog och att alla medborgare på vår planet är världsmedborgare, oavsett religion eller annan olikhet vilket också kräver ett universellt ansvar.

Dalai lama har under många decennier fått inbjudan till världens ledande politiker även när den kinesiska regimen hotat med handelsblockad och försämrade affärsförbindelser. En del länder har inte haft, eller vågat visa, civilkurage nog att ignorera dessa hot.

Utvecklingen och intresset för det tibetanska folkets situation har däremot svalnat i samma takt som västvärldens ekonomiska beroende av Kina har vuxit. Intresset hos allmänheten är däremot lika stort som tidigare. Dalai lama samlar fortfarande tusentals människor runt om i världen vid sina besök och även intresset bland den kinesiske ”medel-svensson” ökar.

Vi har i vår omvärld gått från det kalla kriget till en rörelse bland världsmedborgare som önskar en demokratirörelse och en frihet enligt de mänskliga rättigheterna. Flera tyranner har hamnat i moras men tyvärr har nya väckts till liv som hotar, vedergäller och mördar oliktänkande.

Dalai lamas främsta vapen mot dessa tyranner är medkänsla, lycka och budskapet att vi måste ta personligt ansvar för våra medmänniskor och hushålla med jordens resurser.

Den kinesiska regimen verkar nu gå och vänta på att Dalai lama skall avlida för att göra en egen kopia av honom – ”Made in China” – samt ta sig rätten att hävda att en regim utan respekt för de mänskliga rättigheterna skulle vara det rätta. Eller påstå att man skulle bidra till en fredlig värld trots att det saknas samförstånd, sinnesfrid, medkänsla eller fredliga värderingar.

Nyligen avslutades Folkkongressen i Kina med president Xi i spetsen och då beslutades att man skulle dra åt tumskruvarna extra. Jakten på förespråkare för yttrandefrihet hårdnar och kontrollen av internet tilltar där man försöker täppa till alla internationella informationskanaler.

Samtidigt ökar man sin försvarsbudget med 10 procent jämfört med förra året för att få extra tyngd bakom sitt vapenskrammel.

Situationen för Dalai lama och Kinas regim är precis som David mot Goliat. En tomhänt munk som genom en enkel livsfilosofi vinner folkets förtroende och sympatier mot en stormakt som förbjuder det fria ordet, kränker de mänskliga rättigheterna och samtidigt kräver att kärlek till kommunistpartiet är det rätta.

Dalai lamas budskap är däremot att arbeta för en kosmopolitisk empati som står för lust, vilja och förmåga att engagera sig för människor i hela världen genom medkänsla, vilket förutsätter ett paradigmskifte diametralt mot konsumism och narcissism som endast skapar konflikter och utarmar vår planet.

Den bästa present det tibetanska folket och Dalai lama kan få är en dialog med den kinesiska regimen.

Christer Cederlöf
Stockholm

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024