Det gyllene snittet: universums hemliga kod
Genom hela skapelsen, från människokroppen till pärlbåtar, är det gyllene snittet den högsta standarden för skönhet och god design. Ändå kan forskarna fortfarande inte förstå varför detta harmoniska förhållande existerar överallt i naturen. (Foto: Getty Images/AFP)


 

”Geometrin har två stora skatter: den ena är Phytagoras sats och den andra är… det gyllene snittet. Det första kan jämföras med guld, det andra med en värdefull juvel.”

Johannes Kepler (1571-1630)

Skärmen på din dator, tidningen du läser, ditt kreditkort, kronbladen på blomman, löven på det där trädet, byggnaden tvärsöver gatan – allting styrs av en princip, ett förhållande, ett harmoniskt värde. Universum tycks viska en kod till oss i varje hörn av naturen, en unik och harmoniskt estetisk kod; det gudomliga talet, det gyllene snittet.

Bakom vad som verkar vara ett kaotiskt universum, i vilket varje händelse och mått logiskt följer ett osäkert öde, finns det icke desto mindre en hemlig ordning. Från Pythagoras tid har nyckeln till denna ordning, som har fascinerat så många matematiker och lärda inom olika kunskapsgrenar, aldrig förståtts till fullo.

Vid ett nutida experiment med flera individer av olika etnisk bakgrund demonstrerades att bland ett urval av flera rektangulära figurer så var nästan alla överens om vilken som var den mest harmoniska. Den skapas när förhållandet mellan den största sidan och den minsta sidan är 1,618, det tal som matematiskt är känt som det gyllene snittet. Denna rektangulära proportion hittas i tusentals arkitekturexempel runt om i världen, såväl som i tändsticksaskar, visitkort, böcker och hundratals andra vardagsobjekt, enbart på grund av att människan finner det behagligt. Den stora pyramiden i Giza, Cheopspyramiden, FN:s högkvarter i New York och katedralen Notre Dame har samtliga detta gyllene snitt. Pantheon i Grekland tycks vara en hyllning till detta förhållande.

Under århundradena har idealen för konstnärlig skönhet och mänsklig visdom (med undantag för vissa moderna trender) aldrig avvikit särskilt mycket från detta gyllene snitt. Många konstnärer under renässansen införlivade det gyllene snittet i sina arbeten, inte minst Leonardo da Vinci som använde denna proportion i välkända verk som ”Nattvarden” och ”Den vitruvianske mannen”.

I musiken, konsten, naturen…

Inte heller musiken är fri från denna gåtfulla kod. Den mexikanske kompositören Silvestre Revueltas använde snittet för att organisera delar av den komposition som kallas ”Alcancías”. Kompositörerna Béla Bartók och Olivier Messiaen observerade Fibonacci-sekvensen (som innehåller det gyllene snittet) för att bestämma den tid som tonerna skulle hållas ut i vissa av deras verk.

Eftersom arkitektur, bildkonst, musik och andra skapelser är unika mänskliga färdigheter kanske vissa drar slutsatsen att det gyllene snittet antyder en godtycklig gemensam åsikt hos den mänskliga rasen. Detta förklarar dock inte det oändliga antal organiska och oorganiska varelser som finns i naturen, som i oändlighet upprepar detta speciella förhållande.

Från rektangeln till den gyllene spiralen kan exempel hittas överallt: i hornen på getter, mineralkristaller, i en virvel, en tromb, fingeravtryck, kronbladen på rosor, i de koncentriska höljena runt blomkål eller solrosor, insekter, fiskar, Vintergatan, andra galaxer som vår granne M51… eller en snigel. En perfekt och vacker snigel som pärlbåten är praktiskt taget en fulländning av det gyllene snittet. Många träd har också det gyllene snittet i tjockleken på grenarna, mellan den lägre och den högre delen.

Gyllene snittet hos våra kroppar

Den mänskliga kroppens estetik döljer också fi (det gyllene snittet, talet 1,618). Kvoten av längden från huvudet till fötterna och längden mellan naveln och fötterna avslöjar ett perfekt och harmoniskt 1,618-förhållande i våra kroppar. Vi kan hitta ett liknande resultat i förhållandet mellan huvudets längd och längden mellan ögonen och hakan, eller förhållandet mellan längden från näsan till hakan och längden mellan läpparna och hakan. Ju mer ett ansikte närmar sig dessa proportioner, desto mer harmoniskt uppfattas det. Det tycks alltså som om vår smak på något vis är förutbestämd.

Talet fi är liksom kusinen pi (förhållandet mellan omkretsen och diametern för en cirkel) utomordentligt komplext. I moderna tider har man kalkylerat talet med mer än tusen miljarder decimaler, och man fortsätter vidare.

Ursprunget är en gåta

Den hemliga orsaken till den här koden, som tycks styra harmoni och skönhet, är något som har hänfört vetenskapsmän i århundraden. Än idag förblir det en gåta.

Hur kommer det sig att en fix spiral kan vara den gemensamma faktorn mellan tusentals biologiska organismer, som antas ha utvecklats på ett helt oförutsägbart och obestämt sätt? Kan det på något sätt vara relaterat till DNA, där de två sektionerna i en komplett cykel av dubbelspiralen innehåller en relation dem emellan som är just fi?

Eftersom detta verkar vara en gemensam kod bland alla former av liv – den harmoniska ton vid vilken hela universum vibrerar – så är det ingen slump att detta gyllene snitt upplevs harmoniskt av oss, då vi själva har vårt ursprung i universum.

Mysteriet med de kinesiska pyramiderna

Har forskarna löst Bermudatriangelns mysterium?

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri