De yngre dricker mindre men bland de äldre är konsumtionen oförminskad. Stockholmarna dricker mer än norrlänningarna. Så kan man sammanfatta alkoholkonsumtionen i Sverige, enligt en aktuell årsrapport om svenska folkets alkoholvanor.
I stort har alkoholkonsumtionen minskat med 13 procent förra året jämfört med toppåret 2004, men det finns betydande regionala skillnader enligt den rapport som ges ut vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet.
Orsakerna till att siffrorna gått ned är att införsel och smugglingen har minskat och samtidigt har Systembolaget ökat sin försäljning.
– När införselkvoterna avskaffades 2004 och alkoholkonsumtionen i Sverige nådde rekordnivåer var det inte många som förutspådde den nedgång vi nu ser i våra data, säger Mats Ramstedt, alkoholforskare på SoRAD i ett pressmeddelande.
Enligt Mats Ramstedt är alkoholkonsumtionen fortfarande förhållandevis hög sett i längre tidsperspektiv.
– Den uppgång som skedde från mitten av 1990-talet och fram till 2004 var exceptionellt kraftig och konsumtionen under 2010 är fortfarande 15 procent högre än vid mitten av 1990-talet.
Det finns stora regionala skillnader i alkoholkonsumtionen, i Stockholms län dricks det 30 procent mer än i Norrlandslänen som har den lägsta konsumtionen.
Det är generellt färre resenärer som köper med sig alkohol till Sverige, men det har blivit populärare att köpa med sig öl från Tyskland. Sedan 2004 har andelen införsel ökat från 42 till 64 procent 2010.
Det är färre svenskar som köper smugglad alkohol. Främst är det unga män som är köpare av smuggelalkohol.
Alkoholkonsumtionen har minskat bland både kvinnor och män sedan 2004, men framför allt bland män under 40 år.
Riskdrickandet är högst i Stockholm bland både män och kvinnor med 19 respektive 12 procent. I Norrbotten är motsvarande siffror lägst i landet, 10 respektive 4 procent.
Sedan 2004 har svenska folkets attityder till alkohol förändrats, allt fler vill se en mer restriktiv alkoholpolitik.
SoRADs undersökning inleddes 2000 och är baserad på både försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion).
De självrapporterade uppgifterna bygger på telefonintervjuer med 1500 slumpmässigt utvalda svenskar varje månad, totalt 18 000 personer per år.