I april ringde etiska varningsklockor på full volym när kinesiska forskare rapporterade att de hade experimenterat med 85 defekta mänskliga embryon. Målet var att försöka förändra gener i varje cell utan att skada DNA.

Experimentet misslyckades. I de flesta fall hade generna inte förändrats alls och i de få fall där forskarna lyckats förändra generna blev det problem.

Trots att forskarna inte hade några planer på att producera en levande baby, kommer återigen frågan upp om hur snart vetenskapen kan ta fram designade barn. Ännu viktigare är frågan om det är etiskt rätt att göra det.

”Vetenskapen utvecklas i en sådan snabb takt att samhället inte kan skjuta upp beslutet om vad det anser om sådana här saker”, säger Peter Schattner, forskare och författare till boken ”Sex, Love and DNA: What Molecular Biology Teaches Us About Being Human.” (Sex, kärlek och DNA: Vad molekylärbiologi lär oss om att vara människa).

Välja barn efter dess förutsättningar

Abort har länge varit en kontroversiell fråga och med ökade möjligheter att använda foster-DNA för att få en glimt av det blivande barnets framtida förmågor har den etiska frågan mångdubblats.

Som vetenskapen utvecklas skulle föräldrar snart kunna välja ett barn inte endast efter kön, utan också efter barnets förutsättningar att bli bra på sport eller matematik.

Det är då den stora frågan blir mer angelägen. Bör man verkligen göra så? Samhället kommer att ställas inför flera sådana stora etiska och moraliska frågor som vi måste ta ställning till, säger Schattner. Några sådana är:

DNA-tester har blivit mycket billigare och fler genetiska anlag kontrolleras hos nyfödda. År 1995 tittade man i allmänhet på fem saker, tio år senare testade många stater efter 24 eller fler. Snart kommer en hel DNA-screening vara billigare än enstaka genetiska tester. Men vad ska man använda uppgifterna till? Ska föräldrarna känna till allt som barnet kan stöta på under hela sitt liv? Man behöver också tänka på barnet som kanske vill veta allt om sin genetiska bild när det växer upp, säger Schattner.

Fosterdiagnostik kan redan nu visa om barnet kommer att födas med Downs syndrom eller Tay-Sachs sjukdom. En del föräldrar väljer abort i dessa fall. Men allteftersom forskningen om DNA går framåt kommer föräldrar snart att kunna få veta mer, än om barnet kommer att få en svår sjukdom eller handikapp. De skulle kunna få reda på om det ännu ofödda barnet kommer att få ett mindre allvarligt funktionshinder som hörselnedsättning eller lättare utvecklingsstörning. Hur kommer föräldrar och samhället använda sådan information?

En ultraljudsundersökning kan vanligtvis avslöja barnets kön i tolfte graviditetsveckan. En DNA-baserad könsbestämning kan göras redan i vecka sju. Men det är inte allt för framtida föräldrar som kanske vill välja kön på sitt barn. Genom att kombinera prenatalt gentest med provrörsbefruktning kan det bli möjligt att välja ett foster utan att behöva göra en abort.

”Frestelsen att leka Gud och välja barn efter andra icke-medicinska kriterier kan bli för stark för vissa föräldrar”, säger Schattner. Det kan bli svåra konsekvenser.

Ett ton fejk-maneter i beslag

Etiska gränser

Hela samhället måste inse konsekvenserna eftersom vetenskapen inte kommer kunna ge alla svar.

Frågor om vad man bör och inte bör är etiska och moraliska och de kommer aldrig vetenskapen att ha svar på. Vetenskapen kan endast ge svar på hur saker och ting är.

Men genom en mer fullständig vetenskaplig förståelse om hur världen är kommer vi att kunna fatta bättre samhälleliga och personliga beslut som är i linje med vår moraliska och etiska övertygelse.

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri