Depression ökar risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom


Att kropp och själ hör intimt samman verkar vara en sanning som börjar mer och mer bekräftas inom den medicinska forskningen. Nu visar en svensk studie att det finns ett samband mellan depression och risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom. Patienter med hjärtsvikts löper fyra gånger större risk att dö i hjärt-kärlsjukdom om de också lider av depression.

Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtat inte förmår pumpa ut tillräckligt med blod för att ge det nödvändiga syret och näringen till kroppen. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet, och svullna ben. Tillståndet kan bli livshotande och det är viktigt att uppsöka vård. Hjärtsvikt förekommer hos en tiondedel av befolkningen på över 65 år och vårdkostnaden beräknas till mellan tre och sex miljarder kronor om året.

Linköpings universitet presenterar nu resultatet av en omfattande studie gjord på äldre personer i Kinda kommun i Östergötland med symtom på hjärtsvikt. Personerna som var i åldern 65-82 år hade uppsökt vårdcentralen, genomgått en utredning av en hjärtspecialist och samtidigt fått besvara en enkät angående depressiva symtom. Alla deltagare följdes sedan upp efter sex år via befolkningsregistret.

Av de 437 individer som ingick i analysen, led 24 procent av hjärtsvikt och depression. Denna grupp hade den sämsta överlevnaden. Risken för dem att dö i hjärt-kärlsjukdom var fyra gånger högre än hos hjärtsviktsjuka personer utan depression.

Peter Johansson, kardiologisjuksköterska vid avdelningen för kardiologi som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling säger:

– Detta visar att vi i vården måste ta depression mer på allvar. Har vi en hjärtsviktspatient som visar tecken på depression bör vi inte se detta bara som en självklar följd av den kroniska sjukdomen.

Eftersom många av symtomen på hjärtsvikt, som dålig sömn, trötthet och viktminskning, även passar in på depression så finns det en risk att missa en depressionsdiagnos.

I avhandlingsprojektet ingick också en större studie av sömnapné. Tillståndet som innebär att personen får andningsuppehåll i sömnen kan förkomma vid hjärtsvikt. Av de 331 personer vars andning registrerades under en natts sömn hade 23 procent måttlig till svår sömnapné. Det visade sig att hos personer med hjärtsvikt var andningsuppehållen dubbelt så vanliga som hos dem med normal hjärtfunktion.

– Om detta har någon betydelse för deras överlevnad kommer att visa sig i mortalitetsuppföljningen, säger Peter Johansson.

Man räknar med att hjärtsvikt förekommer hos en tiondedel av befolkningen på över 65 år och vårdkostnaden beräknas till 3-6 miljarder kronor om året.

Peter Johansson säger att det finns många viktiga frågeställningar kring hjärtsvikt såsom hur medicineringen ser ut för patienterna och uppföljningen av behandlingen.

Enligt Peter Johanssons syn på saken handlar det också om ett omvårdnadsproblem. Det är inte bara läkarens ansvar utan viktigt för all omvårdnadspersonal att vara observanta på patientens tillstånd. Han kan också tänka sig att det kan vara en god idé att låta patienterna få fylla i enkla frågeformulär för att fånga upp riskpatienter.

Nu väntar fortsatta studier. Peter Johansson kommer att samarbeta med ett forskarlag i Holland, ett land som ligger långt fram i studier på omvårdnadsfrågor och forskning kring hjärtsvikt.

Länk till studien: <!– /* Font Definitions */ @font-face

Health-related quality of life, depression, sleep and breathing disorders in the elderly. With focus on those with impaired systolic function/heart failure