loading
Opinion

Dechiffrering av Kinas illusoriska ekonomi, del 2

He Qinglian

Texten är ett utdrag från en föreläsning som författaren nyligen gav i Taiwan.

Kinas ekonomiska tillväxt har visat tecken på dämpning. När ekonomin väl förlorar sin kraft kommer miljöförstörelse och etiskt sönderfall att vända Kinas sociala kris till en politisk dito.

Jag har tidigare diskuterat att ett hållbart samhälle består av fyra grundläggande beståndsdelar: en sund miljö, etiska normer och begränsningar, sysselsättningsmöjligheter och ett balanserat och stabilt politiskt system.

Av dessa utgör miljön den fysiska bas som samhället står på, vilket innebär att miljömässig hållbarhet är den viktigaste förutsättningen för ett lands politiska stabilitet. Men Kina har byggt de senaste 30 årens ekonomiska tillväxt på överutnyttjande och missbruk av miljön.

År 2009, till exempel, stod Kina för 46,9 procent av världens totala kolförbrukning och 10,4 procent av oljekonsumtionen, men bidrog bara till 8,6 procent av världens totala BNP (bruttonationalprodukt = summan av alla varor och tjänster). Som jämförelse kan tas USA, som samma år bidrog med 24,3 procent av världens BNP och förbrukade 15,2 procent av kolet och 21,7 procent av oljan.

Även om landets låga energieffektivitet är förödande så är den omfattande miljöförstörelsen ett ännu större problem. Enligt officiell statistik är en femtedel av Kinas jordbruksmark förgiftad av tungmetaller och 70 procent av flodvattnet i städerna kraftigt förorenat. Åtta av världens tio värst förorenade städer finns i Kina.

För flera år sedan uppskattade miljöexperter att Kina skulle komma att ha 150 miljoner miljöflyktingar år 2005, som en följd av att öknarna bredde ut sig allt längre österut.

Allt övrigt ont som plågar det kinesiska samhället, så som sned resursfördelning, bristande social rättvisa och till och med dåliga människorättsvillkor, kan återupprättas med hjälp av politiska reformer. Men en så allvarlig misshandlad miljö kan inte återställas. Kina har förlorat den ekologiska grunden för fortsatt ekonomisk utveckling och är nu ett katastrofdrabbat område.

Medan Kinas stölder av intellektuell egendom har upprört folk över hela världen har landets egen befolkning reagerat kraftigt på den bristande etiken i fråga om livsmedelssäkerhet.

På grund av myndigheternas dåliga reglering och kontroll har giftig mat blivit vanligt förekommande i Kina. Lockade av höga vinster och små risker att bestraffas, har alltfler matproducenter skakat av sig de moraliska begränsningarna. De flesta kineser är idag medvetna om att lantbrukarna inte längre äter vad de själva säljer på marknaden, utan odlar rena produkter för sin privata konsumtion.

I och med att alltfler giftiga produkter exporteras från Kina så har världen börjat inse vad det kostar att ha Kina som en viktig handelspartner.

Eftersom naturresurserna minskar och lönekostnaderna ökar kommer Kina snart att förlora sina konkurrensfördelar som tillverkare av billiga varor. Brist på innovationer, hög inflation och alltför sträng valutapolitik har fört Kinas små och medelstora företag till misslyckandets rand.

Med de ekologiska och ekonomiska kriserna följer social instabilitet. Enligt officiell statistik inträffade mer än 60 000 storskaliga våldsamma konflikter under 2003. Fem gånger så många som tio år tidigare. Konflikterna innefattade mer än tre miljoner människor och protesterna riktades främst mot korruption och maktmissbruk inom lokala myndigheterna.

Även om det saknas statistik för de senaste åren tror experter att den typen av konflikter har ökat. I år har Peking lagt 95 miljarder dollar – mer än militärbudgeten – på allmän säkerhet, i huvudsak poliser och inhemsk övervakning.

Revolutionerna i Nordafrika och Mellanöstern har spätt på regimens rädsla för instabilitet. De folkliga upproren i dessa regioner har definitivt krossat regimens tro på att den kan upprätthålla sin politiska legitimitet med hjälp av ekonomisk tillväxt. Nästan alla de berörda länderna har högre BNP per capita än Kina.

Det är klart och tydligt att Kina står inför en social kris. När väl den ekonomiska tillväxten, som är regimens sista halmstrå, förlorat sin kraft, kommer krisen oundvikligen att expandera till de politiska områdena och utvecklas till en politisk kris.

He Qinglian är en kinesisk författare och ekonom som lever i USA. Hon har skrivit ”Chinas Pitfalls”, om korruptionen i samband med Kinas ekonomiska reformer under 1990-talet, samt ”The Fog of Censorship: Media Controll in China”, som behandlar manipulation av och begränsningar för pressen. Hon skriver regelbundet om aktuella kinesiska sociala och ekonomiska frågor.

Översatt från engelska.

Läs originalet pa kinesiska.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Opinion

Dechiffrering av Kinas illusoriska ekonomi, del 2

He Qinglian

Texten är ett utdrag från en föreläsning som författaren nyligen gav i Taiwan.

Kinas ekonomiska tillväxt har visat tecken på dämpning. När ekonomin väl förlorar sin kraft kommer miljöförstörelse och etiskt sönderfall att vända Kinas sociala kris till en politisk dito.

Jag har tidigare diskuterat att ett hållbart samhälle består av fyra grundläggande beståndsdelar: en sund miljö, etiska normer och begränsningar, sysselsättningsmöjligheter och ett balanserat och stabilt politiskt system.

Av dessa utgör miljön den fysiska bas som samhället står på, vilket innebär att miljömässig hållbarhet är den viktigaste förutsättningen för ett lands politiska stabilitet. Men Kina har byggt de senaste 30 årens ekonomiska tillväxt på överutnyttjande och missbruk av miljön.

År 2009, till exempel, stod Kina för 46,9 procent av världens totala kolförbrukning och 10,4 procent av oljekonsumtionen, men bidrog bara till 8,6 procent av världens totala BNP (bruttonationalprodukt = summan av alla varor och tjänster). Som jämförelse kan tas USA, som samma år bidrog med 24,3 procent av världens BNP och förbrukade 15,2 procent av kolet och 21,7 procent av oljan.

Även om landets låga energieffektivitet är förödande så är den omfattande miljöförstörelsen ett ännu större problem. Enligt officiell statistik är en femtedel av Kinas jordbruksmark förgiftad av tungmetaller och 70 procent av flodvattnet i städerna kraftigt förorenat. Åtta av världens tio värst förorenade städer finns i Kina.

För flera år sedan uppskattade miljöexperter att Kina skulle komma att ha 150 miljoner miljöflyktingar år 2005, som en följd av att öknarna bredde ut sig allt längre österut.

Allt övrigt ont som plågar det kinesiska samhället, så som sned resursfördelning, bristande social rättvisa och till och med dåliga människorättsvillkor, kan återupprättas med hjälp av politiska reformer. Men en så allvarlig misshandlad miljö kan inte återställas. Kina har förlorat den ekologiska grunden för fortsatt ekonomisk utveckling och är nu ett katastrofdrabbat område.

Medan Kinas stölder av intellektuell egendom har upprört folk över hela världen har landets egen befolkning reagerat kraftigt på den bristande etiken i fråga om livsmedelssäkerhet.

På grund av myndigheternas dåliga reglering och kontroll har giftig mat blivit vanligt förekommande i Kina. Lockade av höga vinster och små risker att bestraffas, har alltfler matproducenter skakat av sig de moraliska begränsningarna. De flesta kineser är idag medvetna om att lantbrukarna inte längre äter vad de själva säljer på marknaden, utan odlar rena produkter för sin privata konsumtion.

I och med att alltfler giftiga produkter exporteras från Kina så har världen börjat inse vad det kostar att ha Kina som en viktig handelspartner.

Eftersom naturresurserna minskar och lönekostnaderna ökar kommer Kina snart att förlora sina konkurrensfördelar som tillverkare av billiga varor. Brist på innovationer, hög inflation och alltför sträng valutapolitik har fört Kinas små och medelstora företag till misslyckandets rand.

Med de ekologiska och ekonomiska kriserna följer social instabilitet. Enligt officiell statistik inträffade mer än 60 000 storskaliga våldsamma konflikter under 2003. Fem gånger så många som tio år tidigare. Konflikterna innefattade mer än tre miljoner människor och protesterna riktades främst mot korruption och maktmissbruk inom lokala myndigheterna.

Även om det saknas statistik för de senaste åren tror experter att den typen av konflikter har ökat. I år har Peking lagt 95 miljarder dollar – mer än militärbudgeten – på allmän säkerhet, i huvudsak poliser och inhemsk övervakning.

Revolutionerna i Nordafrika och Mellanöstern har spätt på regimens rädsla för instabilitet. De folkliga upproren i dessa regioner har definitivt krossat regimens tro på att den kan upprätthålla sin politiska legitimitet med hjälp av ekonomisk tillväxt. Nästan alla de berörda länderna har högre BNP per capita än Kina.

Det är klart och tydligt att Kina står inför en social kris. När väl den ekonomiska tillväxten, som är regimens sista halmstrå, förlorat sin kraft, kommer krisen oundvikligen att expandera till de politiska områdena och utvecklas till en politisk kris.

He Qinglian är en kinesisk författare och ekonom som lever i USA. Hon har skrivit ”Chinas Pitfalls”, om korruptionen i samband med Kinas ekonomiska reformer under 1990-talet, samt ”The Fog of Censorship: Media Controll in China”, som behandlar manipulation av och begränsningar för pressen. Hon skriver regelbundet om aktuella kinesiska sociala och ekonomiska frågor.

Översatt från engelska.

Läs originalet pa kinesiska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024