loading
Hälsa & Livsstil

De inre organen har sina egna klockor

Yo HongYi, Epoch Times

Kroppens olika delar har sina egna dygnsrytmer. Forskare har upptäckt att organen i vår kropp är  som självständiga varelser med egna inre biologiska klockor.

Forskarna trodde tidigare att kroppens dygnsrytm, den så kallade circadianska rytmen kontrollerades strikt av en biologisk huvudklocka, belägen i hjärnan, men nu har man upptäckt att det inte stämmer.

I en artikel som publicerades i maj 2002 i tidskriften Nature, rapporterade forskare från Harvard Medical School och forskare från andra forskningsinstitut en intressant upptäckt.

Genom att studera
vävnaden i hjärta och lever på möss upptäckte de att den fysiologiska aktiviteten i kroppen  kontrollerades av den lokala dygnsklockan i organet.

Den cirkadianska klockans rytm hos varje organ utlöser olika vågor av aktivitet hos generna, vilket kan justeras med tiden, för att anpassa sig till nya scheman och förändrat livstempo. De olika organens klockor verkar också vara påfallande olika vad gäller beskaffenhet och egenskaper.

Till exempel använder klockan belägen i levern och klockan i hjärtat väldigt olika uppsättningar gener för att utföra uppgifter som har i stort sett samma funktion.

I artikeln förklarade
Charles Weitz, professor i neurobiologi vid Harvard Medical School; ”Olika vävnader måste ha sina periodiska rytmer av olika anledningar. Detta tillåter organen att återställa sin verksamhet enligt sina egna prioriteringar, vilket verkar mycket vettigt.”

Upptäckten visar att organen har sin egen relativt oberoende ämnesomsättning. De forna kinesiska vetenskapen anser att dessa organ är självständiga liv. Till exempel anser tao-läran att vår mänskliga kropp är ett universum med olika slags liv inuti.

Inom traditionell kinesisk medicin behandlas varje organ som ett oberoende system, där varje organ har olika egenskaper. De har sina egna självständiga livsaktiviteter, medan de samverkar med varandra.

Till exempel finns
det i traditionell kinesisk medicin teorin om de fem elementen – njuren tillhör vatten, levern tillhör trä, lungor tillhör metall, bukspottkörteln tillhör jord etcetera. 

Den forna kinesiska vetenskapen ansåg att alla ting i världen har sin egen ande. Därför skulle man vara uppmärksam på tid och säsong när man till exempel plockade teblad.

Även dagens vetenskapliga forskning verkar stämma överens med den gamla kinesiska tron på att allt har sitt eget liv.

 

Fakta om cirkadiansk rytm

cirkadia´nsk rytm, cirkadisk rytm, dygnsrytm, biologisk rytm med en periodlängd av ca 24 timmar. Cirkadianska rytmer styr viktiga biologiska processer, t.ex. växling mellan sömn och vakenhet och blomning hos växter. De justeras av främst ljus. I t.ex. konstant ljus eller mörker fortsätter rytmen, men perioden avviker något från 24 timmar. Bland människans dygnsrytmer märks, förutom sömnrytmen, även temperatur- och hormonrytmer. I situationer då rytmerna störs, till exempel vid jet lag och skiftarbete, kan de komma i otakt med varandra.

Källa: Nationalencyklopedin 2008

 

Originalartikel på engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Hälsa & Livsstil

De inre organen har sina egna klockor

Yo HongYi, Epoch Times

Kroppens olika delar har sina egna dygnsrytmer. Forskare har upptäckt att organen i vår kropp är  som självständiga varelser med egna inre biologiska klockor.

Forskarna trodde tidigare att kroppens dygnsrytm, den så kallade circadianska rytmen kontrollerades strikt av en biologisk huvudklocka, belägen i hjärnan, men nu har man upptäckt att det inte stämmer.

I en artikel som publicerades i maj 2002 i tidskriften Nature, rapporterade forskare från Harvard Medical School och forskare från andra forskningsinstitut en intressant upptäckt.

Genom att studera
vävnaden i hjärta och lever på möss upptäckte de att den fysiologiska aktiviteten i kroppen  kontrollerades av den lokala dygnsklockan i organet.

Den cirkadianska klockans rytm hos varje organ utlöser olika vågor av aktivitet hos generna, vilket kan justeras med tiden, för att anpassa sig till nya scheman och förändrat livstempo. De olika organens klockor verkar också vara påfallande olika vad gäller beskaffenhet och egenskaper.

Till exempel använder klockan belägen i levern och klockan i hjärtat väldigt olika uppsättningar gener för att utföra uppgifter som har i stort sett samma funktion.

I artikeln förklarade
Charles Weitz, professor i neurobiologi vid Harvard Medical School; ”Olika vävnader måste ha sina periodiska rytmer av olika anledningar. Detta tillåter organen att återställa sin verksamhet enligt sina egna prioriteringar, vilket verkar mycket vettigt.”

Upptäckten visar att organen har sin egen relativt oberoende ämnesomsättning. De forna kinesiska vetenskapen anser att dessa organ är självständiga liv. Till exempel anser tao-läran att vår mänskliga kropp är ett universum med olika slags liv inuti.

Inom traditionell kinesisk medicin behandlas varje organ som ett oberoende system, där varje organ har olika egenskaper. De har sina egna självständiga livsaktiviteter, medan de samverkar med varandra.

Till exempel finns
det i traditionell kinesisk medicin teorin om de fem elementen – njuren tillhör vatten, levern tillhör trä, lungor tillhör metall, bukspottkörteln tillhör jord etcetera. 

Den forna kinesiska vetenskapen ansåg att alla ting i världen har sin egen ande. Därför skulle man vara uppmärksam på tid och säsong när man till exempel plockade teblad.

Även dagens vetenskapliga forskning verkar stämma överens med den gamla kinesiska tron på att allt har sitt eget liv.

 

Fakta om cirkadiansk rytm

cirkadia´nsk rytm, cirkadisk rytm, dygnsrytm, biologisk rytm med en periodlängd av ca 24 timmar. Cirkadianska rytmer styr viktiga biologiska processer, t.ex. växling mellan sömn och vakenhet och blomning hos växter. De justeras av främst ljus. I t.ex. konstant ljus eller mörker fortsätter rytmen, men perioden avviker något från 24 timmar. Bland människans dygnsrytmer märks, förutom sömnrytmen, även temperatur- och hormonrytmer. I situationer då rytmerna störs, till exempel vid jet lag och skiftarbete, kan de komma i otakt med varandra.

Källa: Nationalencyklopedin 2008

 

Originalartikel på engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024