De asiatiska spelens sociala baksida
Missnöjet jäser bland Guangzhouborna i skuggan av de asiatiska spelen. (Foto: Getty Image)


När de asiatiska spelen i Guangzhou började den 12 november kunde vissa av stadens invånare knappt hålla inne med sitt missnöje. De fick inte vara i sina egna hem under öppningsceremonin, har fastnat i trafikstopp, pressats att lämna staden och tvingats betala mer för dagligvaror, och har kommit att se projektet som slösaktigt och ett fall av felprioritering från kommunistpartiets sida.

Människorättsadvokater, aktivister och petitionärer som inte gripits tvingades iväg på ofrivilliga semestrar för att de inte skulle störa den noggrannt orkestrerade harmonin i staden.

Guangzhoubon Guo menar att spelen komplicerat livet i staden.

– Det är svårt att handla på grund av trafikstockningarna. När man tar tunnelbanan måste man stå i kö för skerhetskontroller. Hela staden har blivit ett enda stort militärläger. Det har till och med blivit svårt att hälsa på vänner eller gå på restaurang. Myndigheterna förbjuder folksamlingar och har tvingat familjekyrkor att lägga ner sina aktiviteter under spelen.

Kontorsarbetaren Liu sade att många tunnelbanesektioner blockerades utan förvarning på dagen för öppningsceremonin och som ett resultat av detta var huvudvägarna proppfulla med fotgängare och bilar hamnade i stockningar.

Han berättade även att gatorna var fulla av försvarsstyrkot bestående av studenter och arbetslösa.

En kvinna med efternamnet Zhang sade att myndigheterna tvingat bort de som de anser som ”känsliga dissidenter” från staden.

Enligt rapporter skickades människorättsadvokaten Tang Jingling och Ye De från oberoende kinesiska PEN-centret iväg på en ”tvångssemester” på eftermiddagen innan öppningsceremonin. Myndigheterna har även gett sig på två kända människorättsaktivister; Zhang Shiwen står under bevakning och Guo Xianliang sattes i häkte.

Xiao Yong från Democratic Center for Social Studies bor i Guangzhou större delen av tiden, men efter att ha pressats av myndigheterna ansåg han det klokast att lämna staden och bege sig till sin gamla hemstad.

Enligt Guagzhoubon Guo har myndigheterna beordrat alla som bor nära öppningsceremonin att lämna sina hem på öppningsdagen och sagt att de inte fick komma hem innan det var klart. De drabbade uttryckte ilska, trots att de fått viss kompensation.

– Det här är mitt hem. Varför ska jag lämna det så fort det händer något med era asiatiska spel? undrade en, och en annan sade:

– Myndigheterna behandlar folk som fiender och tror att vi ska skapa disharmoni.

Guo själv anser att de kosmetiska projekt som stadens myndigheter genomfört bara ändrat stadens utseende på ytan, inte gjort livet där bättre.

Xiao, en annan lokalinvånare, kallade dessa projekt för skrattretande. Som exempel nämnde hon att man målat låtsasfönster och gjort falska balkonger av skumgummi på hus samt byggt om vägar som byggts nyligen.

De kommunala myndigheterna lanserade även 30 dagars avgiftsfri kollekivtrafik i staden från den 1 november.

– Eftersom det är gratis har antalet passagerare skjutit i höjden. De som normalt inte åker kollektivt, som äldre, barn och lågavlönade, började åka. Det här gjorde så att bussar och tunnelbanor blev överfulla, så de blev tvungna att börja ta betalt igen, berättade en kvinna vid namn Chen.

Enligt Xiao avbröts gratisperioden efter en vecka och i stället gav man varje invånare i Guangzhou förutom de som nyligen bosatt sig där, 150 yuan för transportkostnader.

– Folk som jag som kommer från andra delar av landet för att bo i Guangzhou betalar också skatt. Varför kompenseras inte vi? undrade hon.

Enligt Guo gör de stigande priserna livet i staden svårt för migrantarbetare. Till exempel hade somliga inte råd med de höjda hyrorna och måste nu bo under broar, medan andra bor i temporära byggnader som inte är färdigbyggda.

Media i Guangzhou rapporterade att de kommunala myndigheterna satt av 12,8 miljoner yuan i temporära medel för att kompensera stadens låginkomsttagare för den inflation som spelen innebär. Vissa invånare är upprörda över att kompensationspengarna inte ens utgjorde en tiondel av kostnaden bara för öppnings- och avslutningsceremonierna.

Xiao Yong från Democratic Center for Social Studies sade:

– Om myndigheterna prioriterar skrytprojekt mycket högre än att lösa folks bostadsproblem, utbildning och sjukvård kan det de gör bäst beskrivas som slöseri med pengar och trakasseri mot medborgarna.

Enligt lokal media kostade öppningsceremonin 380 miljoner yuan.

 

Översatt från engelska: