loadingPrisregn över bröderna Isaak. Dawitt Isaak tilldelas utmärkelsen Golden Pen of Freedom. - Det är en mycket viktig utmärkelse som gör att Dawit Isaak och hans öde får större uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. Vi har rekommenderat WAN att ge utmärkelsen till Dawit Isaak och är väldigt glada att de lyssnat på oss, säger Tidningsutgivarnas ordförande Tomas Brunegård. (Foto: Kalle Ahlsen)
Prisregn över bröderna Isaak. Dawitt Isaak tilldelas utmärkelsen Golden Pen of Freedom. - Det är en mycket viktig utmärkelse som gör att Dawit Isaak och hans öde får större uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. Vi har rekommenderat WAN att ge utmärkelsen till Dawit Isaak och är väldigt glada att de lyssnat på oss, säger Tidningsutgivarnas ordförande Tomas Brunegård. (Foto: Kalle Ahlsen)
Inrikes

Dawit Isaak-priset tilldelades den fängslade journalistens bror

Barbro Plogander - Epoch Times

Dawit Isaak-priset gick i år till Dawits lillebror Esayas. Priset delades ut av Publicistklubbens västra krets i samband med ett möte i Göteborg på Dawits 46-årsdag den 27 oktober.

Esayas Isaak fick priset för ett angeläget journalistiskt arbete som är ”förenat med obehag, risker och hotelser”.

– Det kom som en blixt från en klar himmel, sade Esayas Dawit om meddelandet att brodern hade fängslats. 

Han ringde Amnesty och UD av händelse att Dawit inte skulle komma hem så snabbt. Det var svårt att få uppmärksamhet för broderns fall eftersom detta inträffade en vecka efter 11 septemberhändelsen i New York vilket skakade världen. Han hade inte kunnat föreställa sig att han nio år efteråt fortfarande skulle vänta på sin bror.

Under den tid som gått har svenska myndigheter använt sig av tyst diplomati, men det har inte gett något synligt resultat. Å andra sidan är det frågan om tyst diplomati och då är man tyst för annars skulle det kunna skada Dawit, det menar den före detta statsministern Ingvar Carlsson.

– Nu har det gått lång tid. Det går inte med tyst diplomati. Här finns en stor möjlighet att prova något annat, sade Carlsson.

Det har Dawits bror Esayas försökt för nyligen hade han och andra fått till stånd ett möte i EU för att tala om Dawits situation.

– Det var ett hoppfullt möte, sade Esayas Isaak.

Med nio års väntan är situationen allvarlig, det ansåg Carlsson som tyckte att det var ett bra initiativ att kontakta EU.

– Vi måste stå upp för mänskliga rättigheter, inte minst för journalister vars roll är att granska makthavarna. Det är en varningssignal när de fängslas. Dawit var en sådan person. Han fängslades för att tystas, sade Ingvar Carlsson.

Meron Estefanos, journalist och människorättsaktivist, höll med om att mänskliga rättigheter måste respekteras och berättade att av de 35 fängslade personerna som arbetade på samma tidning som Dawit, har 20 avlidit.

– Hur ska regimen förklara det, frågade hon.

– Kommer han ut vill inte regimen att hans historia ska komma ut. De skulle förlora ansiktet, svarade Ingvar Carlsson.

Alla var överens om att alla möjligheter skulle undersökas för att se vilka som skulle kunna påverka den eritreanska regimen att släppa Dawit. Biståndet till exempel, skulle det kunna strypas? Eritrea är ett land med återkommande hungersnöd, ska man strypa biståndet måste det ligga utanför livsmedelsområdet.

Carin Norberg, chef för Nordiska Afrikainstitutet, deltog också i samtalet. Hon säger så här om Eritrea:
– Det går inte att hota Eritrea, de struntar i det. De är inte intresserade av bistånd eller annat. Där finns en egen psykologi.

Ett förslag som dök upp var Italien, som hade Etiopien som sitt kolonialland. Därför  borde kanske Italien kunna hjälpa till i Dawitfrågan eftersom de fortfarande har goda förbindelser med Etiopien och Eritrea. (Eritrea bröt sig ur Etiopien efter självständigheten.)

Ett annat förslag var den Europeiska Unionen som samarbetar med den Afrikanska Unionen om en gemensam Afrikastrategi. När de träffas för möte nästa gång skulle Dawitfrågan kunnas ta upp.

Meron Estefanos som är född i Eritrea menade att man skulle ta något från landets statschef som han har behov av och det skulle vara landets ambassad i Stockholm. Sverige har en stor grupp eritreaner som regimen vill håll koll på. Det finns ett annat skäl också.

Estefanos berättade om den så kallade frivilliga skatten som Eritrea tar ut av sina exilfränder. Hennes mor skulle komma på besök och då måste hon bifoga sin mors födelseattest till uppehållstillståndet. För att få ut den ville Eritrea ha 2 procent av hennes årsinkomst här i Sverige.

Ett annat exempel: om hennes mormor dör och hon ärver hennes hus, måste hon plocka fram samtliga deklarationer som hon haft i Sverige och lämna in dem för granskning. Därefter kommer 2 procent på alla årens inkomster att avkrävas henne innan hon får tillgång till huset hon ärvt.

I Eritrea bor det ungefär 4 miljoner människor och 71 000 av dem flyr landet varje år. Det blir mycket pengar som kommer till landet på det ovan nämnda sättet från eritreaner runt om i världen.

– Det är ett övergrepp, sade Carlsson.

Därför menar Meron Estefanos att det är bättre att göra det svårt för regimen. Ingripa där det svider. Det är därför hon tycker att Eritreas ambassad i Sverige  ska stängas.

Publicistklubbens västra krets som arrangerat mötet och delade ut diplom och prispengar till Esayas Isaak motiverar valet av pristagare så här:

”Priset går till Esayas Isaak för att han med outtröttlig energi – utöver sin personliga kamp för sin bror – starkt bidrar till de journalistiska insatserna för att belysa Dawit Isaaks situation. Betydande och angelägen journalistik om Dawit Isaac hade inte varit möjlig utan Esayas medverkan. Esayas har hjälpt journalister, skribenter, filmare och publicister med nyheter, kontakter och översättningar, såväl i Sverige som utomlands.
Tack vare Esayas medverkan kunde omvärlden för ett år sedan få reda på under vilka förhållanden Dawit Isaak sitter fängslad, något som tidigare inte var känt. Att lyssna på och översätta den bild som regimtrogna eritreanska föreningar sprider om Dawit och andra regimkritiker är förenat med obehag, risker och hotelser.
PK Väst vill med priset ge Esayas Isaac kraft att fortsätta sitt verk och inspirera alla kollegor att fortsätta arbeta för att Dawit Isaak och andra samvetsfångar i Eritrea friges.”

Enligt ett pressmeddelande fick Dawit Isaak på sin 46-årsdag utmärkelsen Golden Pen of Freedom. Det är dagspressens världsorganisation WAN som årligen delar ut denna utmärkelse för att uppmärksamma enastående handlingar i skrift och gärning.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPrisregn över bröderna Isaak. Dawitt Isaak tilldelas utmärkelsen Golden Pen of Freedom. - Det är en mycket viktig utmärkelse som gör att Dawit Isaak och hans öde får större uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. Vi har rekommenderat WAN att ge utmärkelsen till Dawit Isaak och är väldigt glada att de lyssnat på oss, säger Tidningsutgivarnas ordförande Tomas Brunegård. (Foto: Kalle Ahlsen)
Prisregn över bröderna Isaak. Dawitt Isaak tilldelas utmärkelsen Golden Pen of Freedom. - Det är en mycket viktig utmärkelse som gör att Dawit Isaak och hans öde får större uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. Vi har rekommenderat WAN att ge utmärkelsen till Dawit Isaak och är väldigt glada att de lyssnat på oss, säger Tidningsutgivarnas ordförande Tomas Brunegård. (Foto: Kalle Ahlsen)
Inrikes

Dawit Isaak-priset tilldelades den fängslade journalistens bror

Barbro Plogander - Epoch Times

Dawit Isaak-priset gick i år till Dawits lillebror Esayas. Priset delades ut av Publicistklubbens västra krets i samband med ett möte i Göteborg på Dawits 46-årsdag den 27 oktober.

Esayas Isaak fick priset för ett angeläget journalistiskt arbete som är ”förenat med obehag, risker och hotelser”.

– Det kom som en blixt från en klar himmel, sade Esayas Dawit om meddelandet att brodern hade fängslats. 

Han ringde Amnesty och UD av händelse att Dawit inte skulle komma hem så snabbt. Det var svårt att få uppmärksamhet för broderns fall eftersom detta inträffade en vecka efter 11 septemberhändelsen i New York vilket skakade världen. Han hade inte kunnat föreställa sig att han nio år efteråt fortfarande skulle vänta på sin bror.

Under den tid som gått har svenska myndigheter använt sig av tyst diplomati, men det har inte gett något synligt resultat. Å andra sidan är det frågan om tyst diplomati och då är man tyst för annars skulle det kunna skada Dawit, det menar den före detta statsministern Ingvar Carlsson.

– Nu har det gått lång tid. Det går inte med tyst diplomati. Här finns en stor möjlighet att prova något annat, sade Carlsson.

Det har Dawits bror Esayas försökt för nyligen hade han och andra fått till stånd ett möte i EU för att tala om Dawits situation.

– Det var ett hoppfullt möte, sade Esayas Isaak.

Med nio års väntan är situationen allvarlig, det ansåg Carlsson som tyckte att det var ett bra initiativ att kontakta EU.

– Vi måste stå upp för mänskliga rättigheter, inte minst för journalister vars roll är att granska makthavarna. Det är en varningssignal när de fängslas. Dawit var en sådan person. Han fängslades för att tystas, sade Ingvar Carlsson.

Meron Estefanos, journalist och människorättsaktivist, höll med om att mänskliga rättigheter måste respekteras och berättade att av de 35 fängslade personerna som arbetade på samma tidning som Dawit, har 20 avlidit.

– Hur ska regimen förklara det, frågade hon.

– Kommer han ut vill inte regimen att hans historia ska komma ut. De skulle förlora ansiktet, svarade Ingvar Carlsson.

Alla var överens om att alla möjligheter skulle undersökas för att se vilka som skulle kunna påverka den eritreanska regimen att släppa Dawit. Biståndet till exempel, skulle det kunna strypas? Eritrea är ett land med återkommande hungersnöd, ska man strypa biståndet måste det ligga utanför livsmedelsområdet.

Carin Norberg, chef för Nordiska Afrikainstitutet, deltog också i samtalet. Hon säger så här om Eritrea:
– Det går inte att hota Eritrea, de struntar i det. De är inte intresserade av bistånd eller annat. Där finns en egen psykologi.

Ett förslag som dök upp var Italien, som hade Etiopien som sitt kolonialland. Därför  borde kanske Italien kunna hjälpa till i Dawitfrågan eftersom de fortfarande har goda förbindelser med Etiopien och Eritrea. (Eritrea bröt sig ur Etiopien efter självständigheten.)

Ett annat förslag var den Europeiska Unionen som samarbetar med den Afrikanska Unionen om en gemensam Afrikastrategi. När de träffas för möte nästa gång skulle Dawitfrågan kunnas ta upp.

Meron Estefanos som är född i Eritrea menade att man skulle ta något från landets statschef som han har behov av och det skulle vara landets ambassad i Stockholm. Sverige har en stor grupp eritreaner som regimen vill håll koll på. Det finns ett annat skäl också.

Estefanos berättade om den så kallade frivilliga skatten som Eritrea tar ut av sina exilfränder. Hennes mor skulle komma på besök och då måste hon bifoga sin mors födelseattest till uppehållstillståndet. För att få ut den ville Eritrea ha 2 procent av hennes årsinkomst här i Sverige.

Ett annat exempel: om hennes mormor dör och hon ärver hennes hus, måste hon plocka fram samtliga deklarationer som hon haft i Sverige och lämna in dem för granskning. Därefter kommer 2 procent på alla årens inkomster att avkrävas henne innan hon får tillgång till huset hon ärvt.

I Eritrea bor det ungefär 4 miljoner människor och 71 000 av dem flyr landet varje år. Det blir mycket pengar som kommer till landet på det ovan nämnda sättet från eritreaner runt om i världen.

– Det är ett övergrepp, sade Carlsson.

Därför menar Meron Estefanos att det är bättre att göra det svårt för regimen. Ingripa där det svider. Det är därför hon tycker att Eritreas ambassad i Sverige  ska stängas.

Publicistklubbens västra krets som arrangerat mötet och delade ut diplom och prispengar till Esayas Isaak motiverar valet av pristagare så här:

”Priset går till Esayas Isaak för att han med outtröttlig energi – utöver sin personliga kamp för sin bror – starkt bidrar till de journalistiska insatserna för att belysa Dawit Isaaks situation. Betydande och angelägen journalistik om Dawit Isaac hade inte varit möjlig utan Esayas medverkan. Esayas har hjälpt journalister, skribenter, filmare och publicister med nyheter, kontakter och översättningar, såväl i Sverige som utomlands.
Tack vare Esayas medverkan kunde omvärlden för ett år sedan få reda på under vilka förhållanden Dawit Isaak sitter fängslad, något som tidigare inte var känt. Att lyssna på och översätta den bild som regimtrogna eritreanska föreningar sprider om Dawit och andra regimkritiker är förenat med obehag, risker och hotelser.
PK Väst vill med priset ge Esayas Isaac kraft att fortsätta sitt verk och inspirera alla kollegor att fortsätta arbeta för att Dawit Isaak och andra samvetsfångar i Eritrea friges.”

Enligt ett pressmeddelande fick Dawit Isaak på sin 46-årsdag utmärkelsen Golden Pen of Freedom. Det är dagspressens världsorganisation WAN som årligen delar ut denna utmärkelse för att uppmärksamma enastående handlingar i skrift och gärning.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024