Cikoria – kaffesurrogatet med nyttiga egenskaper
En cikoria, målad av illustratör -och konstnärinnan Margareta Jacobson. (Foto: Med särskilt tillstånd).


Cikoria är förmodligen mest känd som kaffesurrogatet som man fick ta till under andra världskriget. Under kristiden kanske människorna inte förstod att uppskatta den gamla läkeväxten med uråldriga anor.

Under andra världskriget var kaffe en bristvara och i likhet med många andra livsmedel som exempelvis socker, mjöl och kött var ransoneringen strikt. I sin längtan efter riktigt kaffe fick man prova sig fram till att hitta ett alternativ som kunde påminna om kaffedrycken och då fick rostad malen rot av cikoria bli en nödlösning.

Första gången jag hörde talas om cikoriakaffe var i min ungdom då jag bodde i en värdfamilj i Frankrike. Min värdinna hade en känslig mage och var intresserad av hälsokost och alternativa hälsometoder, bland annat homeopati.

Jag provade på värdinnans dryck och lärde jag mig att uppskatta den. Varje morgon drack jag en stor kopp av den bruna aromatiska drycken blandad med varm mjölk. Visst påminde den lite om café au lait men jag kan förstå att cikorian aldrig riktigt kom att ersätta kaffet under kristiden.

Cikorian tros ha börjat användas som läkeväxt redan 1500 år f Kr i Egypten och de gamla romarna och grekerna använde den både inom matlagningen och som medicinalväxt. Även inom den indiska hälsoläran Ayurveda och inom den traditionella kinesiska medicinen har cikorian rönt uppskattning för sina läkande egenskaper.

Som läkemedel tog man tillvara både växtens rot, blad och blommor. Intaget som te eller färskpressad saft ansågs den hjälpa vid leverbesvär, magåkommor, gikt och aptitlöshet. Te av cikoria och persilja användes för att rena blodet och som urindrivande medel.

Cikoria ansågs även kunna stimulera hårväxten, framförallt av ögonbryn och ögonfransar. Färska blad av cikoria användes utvärtes för att lindra inflammerade utslag.

Idag vet man att cikorian har en probiotisk effekt. Studier som utförts av SLU (Statens lantbriksuniversitet) har visat att cikorian kan gynna tillväxten av nyttiga bakterier som är bra för tarmfloran och immunförsvaret.

Roten är rik på inulin, en fruktooligosackarid, ett slags kostfiber som stimulerar tillväxten av hälsosamma bakterier och ämnet anses gynnsamt för diabetiker. Roten innehåller även proteiner, fett och bitterämnen.

I bladen finns vitaminerna C, K och P (flavonoider). Den odlade arten anses vara mindre besk i smaken än den vildväxande.

Intressant nog anses cikorian även ha en magisk kraft. Enligt den nordiska folktron ska den gynna både kärlek och barnafödande. Kanske dags att det gamla kaffesurrogatet får komma till heders igen?

Fakta om cikoria

Cikorian är en två- till flerårig ört med vackra ljusblå blommor. Stjälken kan bli upp till en meter hög och är knotig, sträv och seg. Cikorian är vanlig i södra Sverige men sällsynt i landet i övrigt. De första fynduppgifterna om cikoria publicerades år 1685 i Rudbecks Hortus Botanicus men redan under medeltiden kände man till örten som också kallas för vägvårda eftersom den ofta växer längs med vägkanter.

Källor:

Året om i örtagården av Elisabeth Hoppe (1992), Naturhistoriska Riksmuseet, Jordbruksverket, www.popularhistoria.se, nutrition.highwire.org, www.chinese-herbs.org/chicory-root/