- Titel: P.S. I Love You
- Produktionsår: 2007
- Produktionsland: USA
- Regi: Richard LaGravenese
- Medverkande: Gerard Butler, Hilary Swank, Lisa Kudrow, Gina Gershon, Jeffrey Dean Morgan, Harry Connick Jr. m fl
- Kommer ut: 080820
Romantiska filmer är övervägande av komedivarianten, det vill säga så kallade romantiska komedier. Personligen tycker jag genren är tröttsam, eftersom den är upprepande och förutsägbar, vilket gör att man sällan ser en originell romantisk komedi. Men denna film lutar mer åt dramagenren, vilket gör att karaktärerna är mer fördjupade och handlingen får mer utrymme att vara originell, eftersom regissören inte behövt oroa sig för att hålla sig till en sockersliskig mall.
Sanningen är den att jag, i mitt kalla filmkritiska hjärta, tycker att detta är en rörande liten historia. Filmen handlar om Holly (Swank), en ung kvinna som precis förlorat sin make, Gerry(Butler), som dött i cancer. På sin födelsedag får Holly ett meddelande från Gerry. Men detta är inte en övernaturlig film. Nej, han skickade meddelandet innan han dog. Detta första meddelande följs sedan av ett antal andra meddelanden. Syftet med dessa meddelanden är att hjälpa Holly genom den första tiden efter Gerrys bortgång.
Trots att Gerry dör tidigt i filmen, genomsyras den av romantik. Förutom de ömsinta meddelanden som Gerry skickar till Holly, får vi, genom tillbakablickar, se hur Holly och Gerry träffades och hur de blev kära. Detta gör att hela filmen känns som slutet på en romantisk komedi, då filmens par äntligen förenas. Och det lyckliga slutet i romantiska komedier är ju det som gör att romantiska komedier är en av de populäraste genrerna.
Det är ingen dålig rollista heller. Swank, som vunnit två oscars, vet hur hon, med små medel, ska göra för att skapa ett trovärdigt porträtt av en sörjande kvinna. Hennes två bästa väninnor spelas av Lisa Kudrow och Gena Gershon. Att ha dessa två erfarna aktriser, som lätt kan bära upp huvudroller, i biroller ger filmen en kvalitativ känsla. Även de två manliga birollsinnehavarna, Connick och Morgan, är duktiga.
Den bästa skådespelarprestationen står dock den skotska skådespelaren Gerard Butler för. När det kommer till charm och karisma i en romantisk film saknar Butler, i dagens läge, motstycke. Det kanske inte är så konstigt att hans genomslagsroll var som Fantomen i ”Fantomen på Operan” (”Phantom of the Opera”, Joel Schumacher, USA/Storbritannien, 2004). Hugh Grant, den brittiska kungen av romantiska komedier, får nog räkna med lite konkurrens i framtiden. Nästa år kommer vi få se Butler i den romantiska komedin ”The Ugly Truth” (Robert Luketic, USA). Då kommer han att spela mot Julia Roberts tronarvinge inom den romantiska komedi-genren, Katherine Heigl. Sen om man tycker att det är bra att Butler slösar bort sin talang på romantiska komedier är en helt annan femma.
Visst är detta en riktig ”chick flick”(= tjejfilm), som antagligen inte passar alla. Men det är en av de bästa i sin genre jag sett på väldigt länge. Så gillar man romantik är det bara att glömma allt vad Hugh Grant och Julia Roberts heter; det är Gerard Butler som gäller från och med nu.
