Arbetande inom vården brister i att berätta för cancerpatienter att motion hjälper återhämtningen, enligt ny forskning från Macmillan Cancer Support, en ledande välgörenhetsorganisation i Storbritannien.
Undersökningen visade att fyra av fem patienter var ovetande om fördelarna med att hålla sig fysiskt aktiv under och efter cancerbehandling.
– Bevisen har kommit under de senaste fem, tio åren men de som arbetar i vården är inte så medvetna om det, sade Anna Campbell som undervisar i klinisk motionsvetenskap vid Dundee University. .
– Ett annat problem är att de inte vet vad de ska rekommendera eller vem de ska rekommendera till dem som överlever cancern att gå till.
Campbell, som är rådgivare till Macmillan, började med ett försök i Glasgow för kvinnor med bröstcancer på tidigt stadium under behandling. Under 12 veckor deltog de i aerobicsträning och resultaten publicerades i British Medical Journal 2005. Kvinnornas kondition och muskelstyrka, axelrörlighet och goda humör förbättrades signifikant. De tillbringade dessutom färre nätter på sjukhuset och behövde inte lika många läkarbesök.
Efter framgången med studien 2005 fortsatte Campbell med ett träningsprogram för alla som överlevt cancern. Det startade den 16 juli i år. Med stöd från välgörenhet ser specialister till att varje individ får säkra och effektiva program med deras behov som utgångspunkt.
Campbell hoppas att det här initiativet, med en potentiell stor kostnadsvinst för den statliga vården, kommer att vara en bra förebild för andra städer i Storbritannien.
– Det är unikt. Det är en stor sak. Vi försöker få in alla så att det kan bli en del av ett cancerbehandlingspaket, sade Campbell.
Experter säger att det behöver göras mer för att läkarna ska få upp ögonen för de starka bevisen för fördelarna med att hålla sig fysiskt aktiv. De som arbetar inom vården saknar dock bra remissmöjligheter för patienterna för att de ska hitta tränare som håller i cancerövningarna.
Macmillan är orolig att det viktiga budskapet att hålla sig aktiv fortfarande inte förs vidare från läkare till cancerpatienter. Två av fem cancerpatienter är inte alls fysiskt aktiva.
”Det är avgörande att de som arbetar inom vården uppmuntrar människor som lever med cancer att hålla sig fysiskt aktiva”, sade Ciarán Devane, vd hos Macmillan, i ett uttalande om undersökningen.
“Det är både uppmuntrande och till hjälp att veta vad man kan göra för att hjälpa sig själv och sin återhämtning”.
Jane Maher, medicinsk chef hos Macmillan sade i uttalandet:”Många patienter kommer att behöva er hjälp att spräcka myten om att vila upp är alltid rätt sak att göra, så att de inte går miste om ”mirakelmedicinen” som motion utgör.”
Statliga riktlinjer rekommenderar vuxna att ägna 150 minuter åt träning av måttlig intensitet per vecka.
Exakt hur mycket cancerpatienter borde träna återstår att se med hjälp av ytterligare studier.
Cancer Research UK rekommenderar en halvtimmes mjukare träning tre gånger per vecka för att hjälpa kvinnor att återhämta sig från bröstcancer.
Campbell säger att studier visar att där patienter med prostata-, bröst- eller kolorectalcancer, har varit aktiva efter sin diagnos, har man sett en minskning i antalet canceråterfall med 30%. Detta gäller oavsett vikt, diet eller cancertyp.
– Det är inga överraskande resultat, men icke desto mindre, oroväckande, sade professor Mark Batt, chef för fakulteten för sport- och träningsmedicin vid Royal College of Physicians, om Macmillans undersökning:
Batt säger att det avslöjar ett underliggande problem.
– De som arbetar inom vården har inte för vana att fråga om fysisk aktivitet. Historiskt sett har man tänkt att ‘om du har mått riktigt dåligt, vila ordentligt’, men nu börjar vi förstå att det är enormt viktigt att resa sig och vara fysiskt aktiv.
Batt tycker att Glasgowprojektet är en utmärkt idé.
– Den största kulturella förändringen måste vara att varje läkare frågar sina patienter om hans eller hennes fysiska aktivitetsnivå. Det kommer att göra den största skillnaden, sade han.
Översatt från engelska
