En dag berättar en groda, som bodde på botten av en grund brunn gladeligen för en sköldpadda från det Östra havet:

– Mitt liv i brunnen är verkligen en glädje! När jag hoppar ut ur brunnen klättrar jag på räcket som finns runt brunnen. När jag kommer tillbaka vilar jag i en spricka i brunnen. När jag simmar, täcker brunnsvattnet mina armhålor men mitt huvud vilar ovanför det. Leker jag i leran, begraver jag mina fötter i det. Titta på musslorna, krabborna och paddorna runtomkring mig – vem har ett lyckligare liv än jag? Dessutom är den här brunnen mitt eget territorium, som fungerar till min egen förnöjelse. Vilket underbart liv det är. Varför kommer du inte i och ser själv?

På grodans inbjudan förbereder sig sköldpaddan för att komma ner i brunnen. Men innan han kan flytta sitt vänstra ben, har hans högra ben redan fastnat i brunnens räcke. Han retirerar till brunnens sida och börjar tala till grodan om havet.

– Hur stort är havet? Inte ens tusen mil kan beskriva dess vidd, tiotusen famnar kan inte beskriva dess djup. Under Store Yu av Xia-dynastin blev det nio år av tio ihärdiga regn, och landet översvämmades, men havsnivån verkade inte stiga. Under Tang av Shang-dynastins tid blev det sju år av åtta torka och marken krackelerade, men havsstranden drog sig inte tillbaka. Att inte bli påverkat av tidens gång eller ebb och flod, det är det stora nöjet att leva i det Östra havet.

När grodan hörde om havet, blev den chockad. Det började ana litenheten hos sitt eget liv i brunnen.

Not: Dynastierna Xia och Shang var båda tidiga dynastier, före det 11:e århundradet f Kr.

Källa: ”Zhuang Zi – Autumn Waters” By Zhuang Zi (circa 369-286 BC)

Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/6-8-10/44794.html