Brist på nya antibiotika


Multiresistenta bakterier är ett ökande hot mot hälsan världen över. Samtidigt finns det en akut brist på nya antibiotika. Särskilt allvarlig är bristen på preparat mot multiresistenta gramnegativa bakterier som är ett snabbt växande problem i Sverige och globalt. Det visar en rapport som presenterades i samband med en EU-konferens igår i Stockholm.

– Det här är värre än jag hade kunnat föreställa mig. Det är oerhört bråttom att få fram preparat mot dessa multiresistenta gramnegativa bakterier. Redan idag är behandlingsalternativen mycket begränsade, säger Otto Cars, chef för det internationella nätverket ReAct som är baserat vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Rapporten om multiresistenta bakterier och bristen på nya läkemedel presenterades på ett EU-möte i Stockholm den 17 september. Mötet handlade om multiresistenta bakterier och anledningar för läkemedelsbolagen att ta fram nya preparat. Det Europeiska läkemedelsverket, EMEA, och den Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC har i samarbete med ReAct, tagit fram rapporten The bacterial challenge – time to react.

Bristen på nya antibiotika beror på att det inte är lönsamt nog för industrin att utveckla nya preparat.

– Rapporten visar tydligt att den nuvarande marknadsmodellen har havererat när det gäller antibiotika. Trots att det finns en global brist på effektiva antibiotika, betalar det sig inte tillräckligt väl för industrin att ta fram nya preparat. Därför behöver den offentliga sektorn medverka i att ta fram ett nytt system, säger Otto Cars.

EU-utredningen gjorde
en genomsökning av kommersiella databaser efter antibiotikapreparat som är under utveckling. Resultatet visade att det finns endast 15 preparat som antingen har en ny verkningsmekanism eller som är riktade mot ett nytt mål (så kallad target). Men de flesta av dessa preparat är endast på ett tidigt stadium och riktas huvudsakligen mot bakterier som det redan finns alternativa behandlingar för.

Liksom på flera håll i världen har Sverige haft en kraftig ökning av den gramnegativa bakterien ESBL, en resistent tarmbakterie, som bland annat drabbat nyföddhetsavdelningar; senast på Centrallasarettet i Västerås, där tre för tidigt födda bebisar dog efter att ha infekterats av tarmbakterien.

Det är oroväckande att endast två av preparaten var riktade mot de gramnegativa bakterierna, som ligger bakom två tredjedelar av de 25 000 dödsfallen i EU. Båda dessa preparat är också i en tidig utvecklingsfas. Det är därmed osäkert om de någonsin når marknaden. Och även om de gör det kommer processen att ta flera år.

– Bara en av tjugo läkemedelskandidater blir i realiteten kommersiella produkter, sade Otto Cars till Svd.

Statistik från Smittskyddsinstitutet visar att antalet rapporterade fall av ESBL under perioden januari till augusti 2009 uppgick till 2422 fall. Det motsvarar en ökning med 32 procent jämfört med samma period föregående år.

Varje år dör cirka 25 000 människor i EU till följd av resistenta bakterier. Den extra sjukvårdkostnaden som dessa infektioner orsakar beräknas årligen ligga på 1, 5 miljarder Euro i EU. Resistenta bakterier är enligt ECDC ett av de största hoten mot folkhälsan i EU.

Mer info om resistenta bakterier och rapporten:

www.strama.se

www.ecdc.europa.neu

www.emea.europa.eu