De senaste årens samlade bevis tyder på att det finns ett samband mellan D-vitamin och kroppens inneboende skydd mot olika slags sjukdomar, såsom benskörhet, MS, depression och flera olika sorters cancer. Nyligen har forskare från USA publicerat forskningsresultat vilka antyder att D–vitamin har en förmåga att avvärja högt blodtryck.
Som ett led i forskningen studerades omkring 600 män och 1 200 kvinnor, där D-vitaminnivåerna i blodet studerades under en period av fyra till åtta år.
Männen vars nivåer av D-vitamin låg på mindre än 15 µg/ml (mikrogram/milliliter), vilket innebär ett underskott på D-vitamin, hade sex gånger större risk att få högt blodtryck jämfört med de män vars nivåer låg på 30 µg/ml eller högre.
Kvinnorna vars nivåer av D-vitamin låg under 15 µg/ml fördubblade sin risk att få högt blodtryck jämfört med de vars nivåer låg på 30 µg/ml eller högre.
Denna epidemilogiska studie kan visa på ett samband mellan högre nivåer av D-vitamin och lägre blodtryck, men den kan inte bevisa att D-vitamin faktiskt har den effekten. Som forskarna bakom studien pekar på kan D-vitaminets kända effekter i kroppen förväntas bidra till en sänkning av blodtrycket.
D-vitamin har till exempel en förmåga att minska på förökningen (genom celldelning) av musklerna i blodkärlens väggar, något som antas hjälpa mot att blodkärlen blir ”hårda” och mot högt blodtryck.
Det finns tecken på att D-vitamin verkligen har en blodtryckssänkande effekt. Om så är fallet, borde det förklara varför individer som bor vid Medelhavsområden generellt har mindre risk att få hjärtsjukdomar. Detta har mestadels sagts bero på medelhavskosten, men kanske spelar solljuset också en roll i sammanhanget.
I en studie av turkiska barn fann man att blodtrycket var avsevärt lägre på sommaren än vintern. Dessutom fann forskarna, genom att mäta urinens koncentration, att denna skillnad inte kunde bero på kroppens vätskenivå hos barnen.
Det mesta av kroppens behov av D-vitamin tillgodoses av solljusets effekt på huden. Under de mörkare månaderna kan det minskade solljuset leda till lägre nivåer av D-vitamin vilket tycks ha viktiga konsekvenser för hälsan. Kosttillägg genom fiskleverolja, eller genom att särskilt under vintern äta mer fet fisk såsom lax, makrill, ål och sill kan hjälpa mot underskott av D-vitamin.
Källor:
1. Forman JP, et al. Plasma 25-Hydroxyvitamin D Levels and Risk of Incident Hypertension. Hypertension, 2007 Mar 19 [Epub ahead of print] 2. Polat M, et al. The effect of seasonal changes on blood pressure and urine specific gravity in children living in Mediterranean climate. Medical Science Monitor, 2006 Apr; 12(4): CR186-90. Epub 2006 Mar 28
John Briffa är läkare, författare och hälsoskribent i London, med intresse av kosthållning och naturmedicin.
Fakta om vitamin D
D-vitamin behövs för kroppens omsättning av kalcium och fosfat. Kostundersökningar visar att svenskar äter för lite D-vitamin, ca 2-5 µg per person och dag.
Eftersom D-vitamin är fettlösligt kan det lagras i kroppen i framförallt fettväven. Den toxiska dosen anses vara ca 2 250 µg/dag under en längre tid. D-vitamin i stora mängder är skadligt, därför bör det rekommenderade dagliga intaget inte överskridas någon längre tid och absolut inte av barn.
Vitamin D eller kolekalciferol, kan bildas i huden under inverkan av solljus eller tillföras via kosten. I den svenska kosthållningen är fet fisk och vitaminerat margarin de viktigaste källorna. Annars är det relativt få livsmedel som innehåller D-vitamin.
D-vitaminbrist orsakar rakitis hos barn (engelska sjukan) och därför rekommenderas barn idag att ta s.k. AD-droppar. Rakitis är numera sällsynt i Sverige. Äldre utvecklar benskörhet vid D-vitaminbrist. Båda sjukdomarna är en följd av minskad inlagring av kalcium och fosfat i benvävnaden.
Vuxna behöver dagligen 5µg, äldre som får lite dagsljus 10 µg, gravida kvinnor 10µg, och ammande 10µg.
Källa:
www.primavi.se
