Två allvarliga bombningar i Kina nyligen har gett nationell och internationell uppmärksamhet åt de missförhållanden som ligger bakom sådana extrema handlingar.
Experter och aktivister säger att händelserna avspeglar frustration som kokar över hos många kineser på grund av vad de ser som orättvisor som begås av representanter från kommunistpartiet, och det faktum att de helt enkelt har förlorat förtroendet för systemet.
De förväntar sig att våldet fortsätter, eller trappas upp, om inga förändringar kommer till stånd.
Den 6 november exploderade åtta bomber inom en timme, intill den provinsiella partibyggnaden i staden Taiyuan, Shanxiprovinsen i centrala Kina.
Bombexplosionen dödade en person och skadade åtta. Polisen hittade exploderade kretskort, stålkulor och långa stålspikar bland resterna, enligt kinesiska officiella rapporter.
En annan attack kom för knappt två veckor sedan, då en jeep exploderade och fattade eld på Himmelska fridens torg. Två fotgängare träffades och dödades, medan tre inuti bilen dog; 38 skadades. Den centrala propagandamyndigheten kallade snabbt händelsen för en ”överlagd, organiserad terrorattack” utförd av separatister från Xinjiang, en provins tätbefolkad av uiguriska muslimer.
Internationella medier frågade sig om händelsen var terrorism genomförd med ett visst ideologiskt, religiöst eller politiskt syfte, eller om det var en förfördelad persons raseri. CNN kallade sin artikel ”Tiananmen-kraschen: Terrorism eller ett skrik av desperation”. Den fokuserade på rapporter om att kommunistpartiet har ”undertryckt uigurers politiska röster”, och ”kraftigt inskränkt uiguriska religiösa sedvänjor”.
Kina-experter och människorättsaktivister säger att de våldsamma utbrotten speglar ilska mot regimen från ett ökande antal kineser.
”Dessa människor använde sådana extrema sätt att protestera eftersom var och en av dem har sina egna klagomål”, sade Yang Jianli som länge varit en demokratiförespråkare och har grundat medborgarrättsorganisationen Initiatives for China.
Demonstranter, sade han, drivs av vad de uppfattar som den orättvisa som begåtts mot dem personligen, och även av den kinesiska regimens beteende i allmänhet.
”Den kinesiska regeringen plundrar människor ekonomiskt och undertrycker dem politiskt. Om du vill få upprättelse från regeringen så är det verkligen svårt.”
Han sade att ingen önskar ta till våld, men ”när folk inte kan lösa sina klagomål på rättslig väg så blir de besvikna, och letar efter extrema sätt att protestera.”
Markbeslag, sade han, är en av de viktigaste orsakerna till att vanliga människor blir radikaliserade: lokala tjänstemän i maskopi med fastighetsutvecklare river hus och beslagtar mark, och bygger sedan flerbostadshus.
”Det Statliga rådet i Kina har ett dokument som säger att domstolarna i Kina inte accepterar fall rörande rivning av hus,” sade Yang.
Utan kanaler för att lösa sina problem, ”offrar folk sig själva, och några hämnas på samhället.”
De senaste bombningarna kan ha varit avsedda att sammanfalla med det stora politiska mötet som kommunistpartiet håller i Peking i helgen. Men sådana händelser har förekommit tidigare.
Ji Zhongxing, en man som misshandlades så svårt av polisen att han blev förlamad, sprängde i protest en hemmagjord bomb på Pekings flygplats tidigare i år, efter flera års misslyckande med att få rättvisa på den lägre nivån.
I september sprängde en petitionär i Shandongprovinsen en bomb på gården till en kommunal byggnad, efter att ha försökt få ersättning för en arbetsskada som han fick tio år tidigare.
Nyligen lade en missnöjd man i Ningbo, en kuststad, beslag på en bulldozer och använde den för att välta och demolera över tio bilar som ägdes av lokala partifunktionärer. Bilder som publicerades på Internet visar förstörda och välta bilar utanför en pampig herrgård som tillhör kommunistpartiets lokala styre. Polisen grep honom senare. Hans klagomål mot myndigheterna är ännu inte kända.
Översatt från engelska.
