Bokklubb för blinda ger hopp och kultur, del I
Klubben: Medlemmarna i Africana American Book Club samlas för att ta ett gruppfoto på deras mötesplats i Chelsea. (Foto: Denise Benson/The Epoch Times)


En bokklubb för veckovisa träffar för blinda eller synskadade kan låta otänkbart, men med en regelbunden leverans av bandade talböcker och stor mental styrka gör denna grupp av synskadade New York-bor detta sociala umgänge till en fantastisk verklighet.

– När jag berättar för andra att jag är med i en bokklubb är deras första reaktion ”Häftigt, men hur kan du vara med i en bokklubb, du är ju blind?” sade Annette White som är en av de cirka 25 medlemmarna i Africana Literature Book Club där de träffas varje vecka i trakterna av Chelsea på Manhattan.

Bokklubben ägnar sig främst åt att läsa författare av afrikanskt och karibiskt ursprung.

Eftersom bokklubben troligen är den enda för blinda och som uteslutande läser afrikanska och karibiska författare, har Africana Literature Book Club fått särskild uppmärksamhet från allmänheten samt besök av välkända författare som till exempel Elizabeth Nunez från Trinidad och Bernice McFaden från Brooklyn. Klubbmedlemmarna bjöds in till Pace University för signering av en bok av Neil deGrasse Tyson, en afroamerikansk astrofysiker ansvarig för Hayden Planetarium på American Museum of Natural History. Bokrecensionstidningen Black Issues skrev också om klubben.

Många i klubben, vars medlemmar är från 40 till 82 år, säger att medlemsskapet har muntrat upp dem.

– Jag kan inte enbart läsa utan kan också delta i diskussioner som höjer min förståelse, sade Samuel Reeves, en medlem i klubben.

– Min syn är inte helt borta. Jag har deltagit i stödgrupper någon tid. Det som denna grupp ger mig är mer terapeutiskt än vad jag får från andra grupper. Jag inser att det inte är så illa som det ser ut att vara eller kunde vara, sade Gwendolyn Gilyard, medlem i bokklubben.

– Människorna i denna bokklubb kan göra underbara saker, de kan göra alla sorters saker. Sådan inställning inspirerar mig.

En av klubbens grundare, Lorraine Logan, sade att en av de mest spännande erfarenheterna som klubben har haft på senare tid var ett samarbete med en grupp gymnasieskoleelever från en allmän skola i Brooklyn. Studenterna studerade Harlem Renaissance och bokklubben läste författaren till Harlem Renaissance, Zora Neals Hurstons bok ”Their Eyes Are Watching God” (”Deras ögon iakttar Gud)”. När båda grupperna hade läst boken diskuterade de boken tillsammans på skolan.

– Diskussionen var underbar… Studenterna fick inte bara läsa och diskutera boken utan hade också tillfälle att umgås med synskadade. De fick se mer än endast människor med käppar och hundar, sade Logan.

Hur klubben grundades

För grundarna Lorraine Logan och James Ferguson har bokklubbens organisering och skötsel varit kärt arbete men också en utmaning på veckobasis.

Om man jämför den med en vanlig bokklubb berättar Logan att ”organisering av saker från en vecka till en annan är lite svårare eftersom vi måste få talboksbanden bandade så att människor kan ha tillgång till sina egna band av boken.”

Men båda är ense om att de veckovisa mötena och diskussionerna alltid slutar med att man använt sin tid väl.

Lorraine Logan och James Ferguson presenterades för varandra 2003 av en gemensam vän som såg deras intresse för litteratur och läsning. Efter många telefonsamtal mellan de två kom frågan upp om att starta en bokklubb för synskadade. James tillstår att han var ”ljummen till idén” på grund av sina tidigare erfarenheter om svarta människors studiegrupper. Efter att funderat på saken beslutade emellertid båda att gå vidare.

Logan och Ferguson bestämde sig först att ha en träff med Visions, en resursinstitution i samma hus där de båda bodde. Visions är en organisation som förser synskadade med bostäder, kurser och annat. Ett av Visions tryckalster är en katalog med en förteckning över olika kurser, vilken publiceras var tredje månad.

Snart efter att ha haft mötet med Visions godkändes synskadades kurs och togs upp i katalogen. Resten är historia. Logan väljer nu de kvinnliga författarna medan Ferguson väljer de manliga.

Översatt från engelsk version