Blyg – eller bara högkänslig?
Högkänsliga barn uppfattas ofta som blyga. (Foto: Poodar Chu/ Unsplash)


Att stämpla en högkänslig elev som blyg är att se förbi de eventuella svårigheter som högkänslighet kan föra med sig, menar Nina Eklund Tegar. Om skolmiljön var anpassad efter de högkänsligas behov skulle de kunna uträtta storverk.

Det kan vara svårt att veta hur man som pedagog ska bemöta ett högkänsligt barn. Högkänslighet är en relativt ny term, och kunskapen kring personlighetsdraget är inte så utbredd.  Dessa barn har ofta en god inlärnings- och social förmåga, men skolan är inte alltid anpassad utifrån deras behov. Därför kan det se ut som om de inte har ”en god förmåga”. Om begreppet fick mer acceptans kunde man anpassa undervisningen så att dessa barns styrkor kommer fram, säger Nina Eklund Tegar, som själv är högkänslig och ordförande i Sveriges förening för högkänsliga.

Högkänsliga skippar gärna småpratet

De berörda barnen är ofta ovanligt begåvade och ambitiösa, men de störs av kaotiska skolmiljöer. Ett av de högkänsliga barn som Nina intervjuade i sin masteruppsats  i specialpedagogik 2013 sade: ”Det skulle finnas två klasser. En klass som vill arbeta och en som inte vill.” I studien pratar hon med åtta högkänsliga barn och ungdomar i åldern 7 till 19 år.

– Det intressanta var att alla barnen sade samma saker, säger hon.

”Många av dem synkar inte med personer som är väldigt framåt och flamsiga och tramsiga”

– Nina Eklund Tegar, ordförande i Sveriges förening för högkänsliga

Att barnet själv börjar kategorisera sig som annorlunda handlar sannolikt om att de först kategoriseras av andra, och får en stämpel på sig som blyg, konstig, svag eller överkänslig.

Nina gillar egentligen inte termen högkänslig. Det förknippas lätt med något negativt, och förkortningen HSP (highly sensitive person) kan uppfattas som en diagnos. Högkänslighet är ett personlighetsdrag – känner man igen sig i beskrivningen av en högkänslig person så är man antagligen en. Själv hade hon hellre kallat det för ”djupreceptiv” eller ”djupmottaglig”, eftersom man som högkänslig bearbetar saker på en djup nivå.

Vill inte umgås med alla

Högkänsliga barn behöver sitta i mindre rum, i mindre grupper tillsammans med personer de känner sig trygga med. Det kan låta basalt, säger Nina, men de här barnen blir överväldigade av all stiumli. Stora bullriga klasser med utåtagerande klasskompisar kan vara förödande.

Sveriges förening för högkänsligas ordförande Nina Eklund Tegar. (Foto: Karin Engman)

Sveriges förening för högkänsligas ordförande Nina Eklund Tegar. (Foto: Karin Engman)

Det uppstår lätt missförstånd i och med att det högkänsliga barnet behöver dra sig undan. Det uppfattas som blygt, men egentligen handlar det om att de varken vill eller orkar umgås med alla.

– Många av dem synkar inte med personer som är väldigt framåt och flamsiga och tramsiga. De gillar djupa samtalsämnen, och tar sina uppgifter på allvar, säger Nina.

Ett av barnen som intervjuades i studien sade: ”Det är som alla tror att jag är en tyst och blyg person men det är jag inte. Jag har inget behov av att stöka runt och låta. Jag gillar att sitta och läsa och tänka.”

Att barnet är tillbakadraget behöver inte betyda att det har det svårt socialt. Däremot kan det ha svårare för att hitta personer som de trivs med.

Gjorde sig blyg

Nina Eklund Tegar var själv väldigt blyg i skolan. Vid högläsning var hon till exempel rädd för att staka sig och göra bort sig. Innan turen kom till henne tränade hon på att läsa sitt stycke tyst för sig själv. Men sedan stakade hon sig ändå.

Hon hade flera likasinnade vänner, men önskade att hon var mer utåtriktad och ville bli vän med dem som var mer utåtriktade. Som om man inte riktigt dög om man inte var utåtriktad.

– Nu långt senare har jag förstått att det var jag själv som drog mig undan och ”gjorde” mig blyg för att mitt självförtroende var så dåligt. Nu efteråt förstår jag att det var i mina egna ögon vi inte dög. Men samtidigt är det ju ofta social förmåga, i betydelsen att vara utåtriktad, som premieras i samhället och på något sätt kände jag nog av det redan som barn, säger Nina.

”Blygheten var en roll som hon klev in i; en slags strategi för att klara vardagen, även om det inte var en speciellt bra strategi egentligen”

Blygheten var en roll som hon klev in i; ett slags strategi för att klara vardagen, även om det inte var en speciellt bra strategi, egentligen. Som vuxen har hon insett att hon, liksom många andra barn, inte riktigt förstod de sociala processerna som pågick i skolan.

För att skapa en inkluderande miljö tenderar lärare att lyfta fram ett blygt barn som inte deltar i diskussionerna, men för en högkänslig elev kan det vara en riktigt hemsk upplevelse att bli utpekad. Läraren menar väl, men effekten kan bli den motsatta, säger Nina. Kanske leder det till att eleven drar sig undan ännu mer.

Högkänsliga personer är ofta väldigt ambitiösa och vill förstå hur saker hänger ihop. (Foto: Richard Bouhet/AFP/Getty Images)

Högkänsliga personer är ofta väldigt ambitiösa och vill förstå hur saker hänger ihop. (Foto: Richard Bouhet/AFP/Getty Images)

– Till slut kan det gå så långt att eleven inte alls vågar prata inför klassen mer. I allra värsta fall kan det bidra till att eleven stannar mer och mer hemma.

Högkänsliga kan hjälpa människor att kommunicera bättre

Alla de intervjuade barnen visade sig ha stora ambitioner i skolan. Ett av dem sade att det tyckte att det var tråkigt i skolan och att man lärde sig för lite. Det här barnet ville jobba mer och komma längre. Högkänsliga visar sig ofta vara väldigt kreativa och goda problemlösare när de hamnar i rätt miljö.

Ibland är även undervisningsmetoderna illa anpassade för dem, med muntliga redovisningar och liknande. Utöver mindre och lugnare rum skulle man till exempel kunna plugga en del på distans, och vara mer ute i naturen.

– En ultimat skolmiljö borde utgå mer ifrån individerna, men det kräver i gengäld mer resurser, vilket är ett av skolans stora problem, säger Nina Eklund Tegar.

Om Nina Eklund Tegar:
Nina Eklund Tegar upptäckte för 4-5 år sedan att hon var högkänslig och är idag ordförande för Sveriges förening för högkänsliga.

Nina jobbade i flera år som lärare i grundskolan och särskolan. Idag är hon specialpedagog och kommer inom kort att påbörja ett nytt jobb inom hörselvården.

Fyra typiska karaktärsdrag hos en högkänslig person:
1. Tänker djupt
2. Blir lätt överstimulerad
3. Empatisk
4. Känslig för subtiliteter