loading
Inrikes

Biståndsminister vill bredda bistånd

(TT)

Regeringen vill att biståndspengar ska kunna användas till militär verksamhet.

Tillsammans med USA och Kanada väckte Sverige frågan på ett OECD-möte nyligen.

Linjen får kritik från socialdemokraterna.

Vad som får kallas bistånd bestäms i den internationella samarbetsorganisationen OECD:s biståndskommitté DAC. När den hade möte i mars tog Sverige, Kanada, och USA upp frågan om att vidga kriterierna, så att också vissa militära insatser skulle kunna räknas som bistånd.

-Det räcker inte med humanitära insatser. Vi måste också förbättra säkerheten, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till TT.

-Civila och militära insatser måste gå hand i hand.

Vaccin och vatten

Hon ser inget problem med att biståndsmedel exempelvis finansierar att militär personal röjer minor i Afghanistan eller att svenska försvaret utbildar afrikanska länder i mänskliga rättigheter.

-Inte om alternativet är att det inte blir gjort annars, säger Carlsson.

Kent Härstedt, socialdemokraternas talesman i biståndsfrågor, håller inte med.

Han är rädd för att biståndet urholkas, särskilt om länder med ansträngda försvarsbudgetar kan börja tulla på biståndskontot.

-Det går redan så väldigt mycket mer resurser till militära insatser. Det är inte där bristen finns. Bristen finns på vaccin, rent vatten och annat, säger Härstedt.

-Det finns en risk att pengar som borde gå till fattigdomsbekämpning i stället används till säkerhetsinsatser.

Flyktingmottagande

Redan i dag går det att till viss del använda biståndspengar till att förbättra säkerheten i mottagarländerna, eftersom bättre säkerhet i många fall är en förutsättning för att ett land ska kunna utvecklas. Till exempel är det tillåtet att samla in och förstöra lätta vapen med biståndspengar.

Olika svenska biståndsorganisationer är kritiska mot att regeringen nu använder biståndspengar för att betala flyktingmottagande och att den i höstas lät bistånd betala skuldavskrivningar. Men inget av detta strider mot DAC:s definition av bistånd.

Sverige, Kanada och USA fick inget stöd för sin linje på OECD-mötet. En majoritet av länderna såg en risk för att biståndet skulle kunna urholkas. Dessutom tycker de att det är fel tidpunkt att ta u

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

Biståndsminister vill bredda bistånd

(TT)

Regeringen vill att biståndspengar ska kunna användas till militär verksamhet.

Tillsammans med USA och Kanada väckte Sverige frågan på ett OECD-möte nyligen.

Linjen får kritik från socialdemokraterna.

Vad som får kallas bistånd bestäms i den internationella samarbetsorganisationen OECD:s biståndskommitté DAC. När den hade möte i mars tog Sverige, Kanada, och USA upp frågan om att vidga kriterierna, så att också vissa militära insatser skulle kunna räknas som bistånd.

-Det räcker inte med humanitära insatser. Vi måste också förbättra säkerheten, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till TT.

-Civila och militära insatser måste gå hand i hand.

Vaccin och vatten

Hon ser inget problem med att biståndsmedel exempelvis finansierar att militär personal röjer minor i Afghanistan eller att svenska försvaret utbildar afrikanska länder i mänskliga rättigheter.

-Inte om alternativet är att det inte blir gjort annars, säger Carlsson.

Kent Härstedt, socialdemokraternas talesman i biståndsfrågor, håller inte med.

Han är rädd för att biståndet urholkas, särskilt om länder med ansträngda försvarsbudgetar kan börja tulla på biståndskontot.

-Det går redan så väldigt mycket mer resurser till militära insatser. Det är inte där bristen finns. Bristen finns på vaccin, rent vatten och annat, säger Härstedt.

-Det finns en risk att pengar som borde gå till fattigdomsbekämpning i stället används till säkerhetsinsatser.

Flyktingmottagande

Redan i dag går det att till viss del använda biståndspengar till att förbättra säkerheten i mottagarländerna, eftersom bättre säkerhet i många fall är en förutsättning för att ett land ska kunna utvecklas. Till exempel är det tillåtet att samla in och förstöra lätta vapen med biståndspengar.

Olika svenska biståndsorganisationer är kritiska mot att regeringen nu använder biståndspengar för att betala flyktingmottagande och att den i höstas lät bistånd betala skuldavskrivningar. Men inget av detta strider mot DAC:s definition av bistånd.

Sverige, Kanada och USA fick inget stöd för sin linje på OECD-mötet. En majoritet av länderna såg en risk för att biståndet skulle kunna urholkas. Dessutom tycker de att det är fel tidpunkt att ta u

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024