Biståndsminister vill bredda bistånd


Regeringen vill att biståndspengar ska kunna användas till militär verksamhet.

Tillsammans med USA och Kanada väckte Sverige frågan på ett OECD-möte nyligen.

Linjen får kritik från socialdemokraterna.

Vad som får kallas bistånd bestäms i den internationella samarbetsorganisationen OECD:s biståndskommitté DAC. När den hade möte i mars tog Sverige, Kanada, och USA upp frågan om att vidga kriterierna, så att också vissa militära insatser skulle kunna räknas som bistånd.

-Det räcker inte med humanitära insatser. Vi måste också förbättra säkerheten, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till TT.

-Civila och militära insatser måste gå hand i hand.

Vaccin och vatten

Hon ser inget problem med att biståndsmedel exempelvis finansierar att militär personal röjer minor i Afghanistan eller att svenska försvaret utbildar afrikanska länder i mänskliga rättigheter.

-Inte om alternativet är att det inte blir gjort annars, säger Carlsson.

Kent Härstedt, socialdemokraternas talesman i biståndsfrågor, håller inte med.

Han är rädd för att biståndet urholkas, särskilt om länder med ansträngda försvarsbudgetar kan börja tulla på biståndskontot.

-Det går redan så väldigt mycket mer resurser till militära insatser. Det är inte där bristen finns. Bristen finns på vaccin, rent vatten och annat, säger Härstedt.

-Det finns en risk att pengar som borde gå till fattigdomsbekämpning i stället används till säkerhetsinsatser.

Flyktingmottagande

Redan i dag går det att till viss del använda biståndspengar till att förbättra säkerheten i mottagarländerna, eftersom bättre säkerhet i många fall är en förutsättning för att ett land ska kunna utvecklas. Till exempel är det tillåtet att samla in och förstöra lätta vapen med biståndspengar.

Olika svenska biståndsorganisationer är kritiska mot att regeringen nu använder biståndspengar för att betala flyktingmottagande och att den i höstas lät bistånd betala skuldavskrivningar. Men inget av detta strider mot DAC:s definition av bistånd.

Sverige, Kanada och USA fick inget stöd för sin linje på OECD-mötet. En majoritet av länderna såg en risk för att biståndet skulle kunna urholkas. Dessutom tycker de att det är fel tidpunkt att ta u