Bilder på polisvåld förbjuds i Spanien
Holografiska bilder projiceras framför det spanska parlamentet: "No somos delito" (Vi är inte ett brott) för att protestera mot en ny lag. Spanska regeringen har godkänt Citizen Safety lagen, även kallad "Ley Mordaza" som kommer att ge kraftiga böter mot obehöriga protester, eller dokumentera och publicera bilder av polisen. Lagen har mötts av stort motstånd från aktivister för mänskliga rättigheter och de flesta politiska partier. Den trädde i kraft 1 juli. Foto: Pablo Blazquez Dominguez / Getty Images


För tre år sedan, strax efter de ekonomiska åtstramningarna i Spanien började, demonstrerade en grupp aktivister utanför Madrids största tågstation. Då videofilmade den frilansande filmaren Juan Ramon Robles kravallpolisen inne på stationen när de slog folk som sade att de inte hade något att göra med protesterna utanför.

Filmen från Atocha-stationen på en blodig ung man och förskräckta pendeltågsresenärer fick flera priser och bilderna fick stor spridning både i Spanien och i övriga världen.

Nu fruktar Robles att sådana filmer kanske aldrig mer kommer att kunna visas på grund av en ny allmän säkerhetslag som trädde i kraft första veckan i juli.  En klausul i den omfattande lagstiftningen, som kritikerna har döpt till ”munkavlelagen”, kan ge böter på upp till 30 000 euro för ”otillåten användning” av bilder på poliser i tjänst. Bilder där de kan identifieras, äventyra deras säkerhet eller hindra dem i deras yrkesutövning.

Vagt utformad klausul

Lagen anger också att spanjorernas rätt till information måste respekteras. Men jurister inom media och förespråkare för uttrycksfrihet varnar för att klausulen är vagt utformad. De oroar sig för att polisen ska kunna förstöra bilder som tagits av journalister, aktivister eller bara vanligt folk, eller att de ska används mot dem.

– Den här lagen säger att medborgarna bara har rätt att ta bilder och filma när regeringen tillåter det, säger Esteban Beltram från Amnesty International i Spanien.

Robles sade på fredagen att om den nya lagen funnits vid händelsen på Atocha skulle han garanterat blivit frihetsberövad. De var på väg att göra det då men gjorde det inte. Det här hade varit det verktyg de behövde och då hade mina bilder aldrig nått ut till allmänheten.

Lagen kommer inte att bli något problem för de flesta spanska medier eftersom de började ”blurra” tjänstemännens ansikten redan för länge sedan. Under den tid när bilderna kunde göra dem till måltavlor för separatistgruppen ETA som dödade 829 människor, varav många poliser, i sin kamp för en baskisk nation.

Victora Lerena, ordförande i Spaniens förbund för visuella journalister anser att informationsfriheten kommer att skydda journalisterna, men att någon som försöker ta bilder av poliser under demonstrationer utan att vara med i en medieorganisation kan vara i riskzonen.

Beltran säger att det inte finns något särskilt skydd för journalister men att de oftast backas upp av medieföretag med resurser för att bestrida böter i domstol.

Skydda allmänheten

Spanska tjänstemän förnekar att de försöker tysta det fria informationsflödet.  Lagen syftar endast till att skydda allmänheten och myndigheterna.

Men lagen drevs igenom av det styrande konservativa Partido Popular i kölvattnet av mestadels fredliga protester efter finanskrisen som inleddes 2008. Demonstrationerna nådde sin topp under 2012 och en del blev mer våldsamma när landet stod på randen till ekonomisk härdsmälta. Landets ekonomi räddades av en räddningsaktion från de problemtyngda bankerna.

Både det ledande oppositionssocialistpartiet, en panel av fem FN-experter på mänskligarättighetsfrågor, och Human Rights Watch kritiserar lagen. Lagen kommer också att i ifrågasättas i författningsdomstolen av oppositionspartierna. Det ledande oppositionspartiet har sagt att de kommer att upphäva lagen om de blir valda senare i år.

Översatt från engelska.