Berättelsen om månkakan och dess ursprung
"Lady of the moon" (Kvinnan på månen) i en romantisk atmosfär för midhöstfestivalen. (Foto: Epoch Times)


Den kinesiska midhöstfestivalen (zhōngqiūjié, 中秋節) infaller vanligtvis i september eller i början av oktober. Hösten 2008 inföll den 14 september. Månkakan (yuèbing, 月饼) säljs över hela Kina.

Vore det inte för midhöstfestivalen och dess traditioner, skulle månkakan troligen ha försvunnit för länge sedan, med tanke på alla lågkalori- och lågfettprodukter som finns i butikerna idag. 

Månkakan symboliserar harmoni, familjesammanhållning och god lycka. För en kines är detta av stor betydelse.

Månkakan har flera namn. Innan namnet månkakan togs i bruk kallade man kakan för hukaka, kunglig hovkaka, liten kaka eller återföreningskaka. Den användes tidigare som en offergåva till månguden, men under historiens gång förändrades seden och kineserna började äta den i anslutning till midhöstfestivalen. Som alla andra folkliga traditioner har också månkakan förlorat sitt gudomliga och poetiska värde och blivit mer världsligt.

Den första månkakan förknippas med Wen Zhong, en legendarisk lärare som levde under Shangdynastin, 1600-1046 f Kr. Månkakan har sitt ursprung i Zhejiangprovinsen i södra Kina. Det var här man först började baka en tunn kaka som fick namnet ”lärarens kaka”. 

När ämbetsmannen Zhang Qian från Handynastin besökte Kinas västra region, under andra seklet, hade han med sig sesamfrön och valnötter. Dessa blev de vanligaste ingredienserna i månkakan. Eftersom sesamfrön och valnötter kom från ett område där minoritetsfolket Hu levde, fick månkakan namnet Hukaka. Det höll i sig fram till Tangdynastin 618-907 e Kr. 

I Tangdynastins huvudstad Chang’an fanns det många bagerier. Under en midhöstfestival provsmakade kejsaren Xuanzong en Hukaka och blev förtjust i smaken. Hans konkubin Lady Yang, tittade upp mot kvällshimlen och såg fullmånen. Hon föreslog att bakverket skulle kallas för månkaka.

Under Songdynastin, 969-1279 e Kr, kallade man månkakan för den lilla kakan och månbullen. Den kända poeten Su Dongpo skrev till och med en dikt om den lilla kakan, men folket fortsatte att kalla den för månkaka. 

Under Mingdynastin, 1368-1644 e Kr, och Qingdynastin, 1644-1911 e Kr, förbättrade man utseendet på månkakan och skalet blev mer delikat, annars har inga större förändringar skett under åren. 

Under årens gång har det dock uppkommit olika lokala varianter på kakan efter traktens seder och matkultur. Idag kan man köpa en Peking-, Suzhou-, Guangdong-, Chaozhou- och Sichuan variant. Pekingvarianten har ett krispigt skal medan Suzhouvarianten har en tunn och blek flerlagersskorpa. Guangdongvarianten är tjockare och mjukare, och innehåller olika fyllningar. I muslimska områden fyller man den med nötkött. I Taiwan använder man även sötpotatis som ingrediens i månkakan.

Med teknikens utveckling har det skapats några nya typer av månkakor. Sådana nymodigheter inkluderar månkaka som inte behöver bakas men som har en isglasyr som kräver att kakan bevaras i frysen. Det finns också grönsaks- eller fruktmånkaka, skaldjursmånkaka, kokosmjölkfylld månkaka och månkaka i form av djur.

Översatt från: 
http://en.epochtimes.com/n2/life/moon-cakes-traditional-chinese-food-4349.html