UNICEF (FN:s barnfond) har målat upp en dramatisk bild av barnens situation i Irak och varnar för att det kommer att behövas ökade hjälpinsatser för att förbättra den hemska situationen.
Enligt UNICEF lider uppskattningsvis två miljoner irakiska barn av undernäring, sjukdomar och avbruten skolgång. Det dör ett barn var femte minut i kriget och många fler skadas allvarligt.
Av de omkring fyra miljoner irakier som har förflyttats inom landet eller som flyttat utomlands, är en och en halv miljoner barn. De flesta som blivit kvar har inte tillgång till grundläggande hälsovård, utbildning, skydd, dricksvatten eller hygien.
Hundratals sjuka och skadade barn, som i annat fall lätt skulle ha fått den vård de behövde, lämnas att dö eftersom de inte har tillgång till vanliga mediciner eller andra resurser.
Barn som förlorat händer, fötter eller andra kroppsdelar saknar proteser. Barn med allvarliga psykologiska stressymptom får inte den vård de behöver. Det här uppgifterna kommer från en utvärdering gjord av 100 brittiska och irakiska läkare.
Enligt en resolution i FN:s säkerhetsråd 1483 är både USA och Storbritannien ockupationsmakter i Irak, och som sådana är de enligt Haag- och Genève-konventionerna skyldiga att inte bara upprätthålla ordning, utan också att tillgodose befolkningens medicinska behov.
Antalet irakiska barn som föds underviktiga eller undernärda fortsätter att stiga och är idag högre än före den USA-ledda invasionen, enligt en rapport från OXFAM och 80 andra hjälporganisationer.
Undernäringen hos irakiska barn kan jämföras med situationen i Burundi i Centralafrika som är söndertrasat av ett brutalt inbördeskrig, och är värre än situationen i Uganda och Bolivia. Nästan en tredjedel av befolkningen, åtta miljoner personer, behöver akuthjälp och över fyra miljoner irakier är beroende av matstöd.
Kollapsen av de grundläggande serviceinrättningarna påverkar hela befolkningen. 70% av irakierna har inte tillgång till nödvändig vattenförsörjning och 80% saknar effektiva sanitetsinrättningar. Dessa båda missförhållanden är grogrund för ökningen av invärtes infektioner, vilket till största delen drabbar barnen.
Barn dör varje dag på grund av brist på mediciner. Det dåliga avloppssystemet och bristen på rent vatten, särskilt i förorterna har varit ett allvarligt problem som kan ta år att åtgärda, säger Ahmed Obeid, en tjänsteman på hälsoministeriet.
Bristen på dricksvatten och lämpliga sanitetsinrättningar förvärrar avsevärt den koleraepidemi som nu härjar i landet. I utvecklade länder kan koleran lätt behandlas, men i krigsdrabbade länder kan viruset döda ett barn på några minuter.
Samtidigt drabbas barnen av olika miljörelaterade kroniska sjukdomar då de befinner sig i förorenade omgivningar. Man tror att många fall av genetiska missbildningar och cancer bland barn är en konsekvens av att de utsatts för kemikalier och radioaktivt material, vars användning har ökat betydligt under kriget.
Sedan finns det vad som uttrycks som ”skador på civila”, de hundratals barn som dödas av bomber vid vägkanterna under självmordsattacker eller attacker från ockupationsstyrkan.
I februari förra året utgav ”Iraks psykologsammanslutning” (Ifp) en rapport som tar upp krigets effekter på de irakiska barnens psykologiska utveckling. Över 1000 barn intervjuades över hela landet inför rapporten. Bland de barn som undersöktes hade 92% inlärningssvårigheter, vilket främst förklaras med det rådande rädslofyllda och otrygga klimatet.
– Det enda barnen har i huvudet är vapen, kulor, död och rädsla för USA:s ockupation, berättar Maruan Abdullah, talesman för Ifp.
Lika tragiskt är ödet för de barn som drabbats av allvarliga sjukdomar, vissa av dem har övergivits av sina föräldrar som inte kunnat ta hand om dem rapporterar FN:s kontor för koordination av humanitära angelägenheter.
Enligt den lokala organisationen ”Hålla barnen vid liv” (Hbl), har enbart i Bagdad 700 barn övergivits sedan januari 2006. Många av dem lever på gatan och har blivit en del av de 1,6 miljoner barn under tolv år som blivit hemlösa i Irak, enligt Iraks ministerium för arbets- och sociala frågor.
Trots alla bevis fortsätter en del politiker att hävda att situationen i Irak håller på att förbättras – som om de brutala scenerna i TV bara var en kollektiv fantasi, som om blodbaden i Iraks större städer verkligen hade upphört.
Klyftan mellan människors och dess ledares syn på verkligheten har knappast varit större. Att de som betalar det högsta priset är oskyldiga barn är den allvarligaste anklagelsen gentemot kriget.
Cesar Chelala, som tilldelats ett pris av Overseas Press Club of America, är Middle East Times International’s (Australien) utrikeskorrespondent.