loadingSevtap Gurdal har forskat kring hur barn upplever sitt inflytande i olika situationer. Foto: Högskolan Väst
Sevtap Gurdal har forskat kring hur barn upplever sitt inflytande i olika situationer. Foto: Högskolan Väst
Inrikes

Barn känner att det är svårt att vara med och påverka när vuxna är inblandade

Susanne W Lamm - Epoch Times

Svenska lärare och föräldrar försöker vanligtvis uppmuntra barn till demokratiskt tänkande, men barn tycker att det är svårare att få vara med och bestämma när vuxna är inblandade än när de är med andra barn. Det resultatet kom Sevtap Gurdal på Göteborgs Universitet fram till i en undersökning på 103 svenska barn.

Barnen fick till exempel föreställa sig att de kom till skolan utan varma kläder en kall dag, och läraren säger att alla elever måste gå ut på rasten. Svaren visar att barnen kanske skulle opponera sig, men om läraren försökte att driva igenom sin ståndpunkt skulle barnet kliva tillbaka och göra som läraren sade. Detsamma gällde situationer i samspel med föräldrarna.

— Det som var intressant var att det bara var i kompiskontexten som alla barnen försökte att hitta en gemensam lösning. Det alternativet fanns inte alls med lärare eller föräldrar, säger psykologidoktoranden Sevtap Gurdal, från Göteborgs Universitet och Högskolan Väst.

Förändrat fokus sedan 70-talet

Sedan 70-talet så har fokus när det gäller barn och föräldrarskap varit barns tankar snarare än ett vuxenperspektiv. Från att ha betraktat barn som mini-vuxna och åskådare i sin egen utveckling blev de delaktiga och fick ta ett allt större eget ansvar.

Forskningen inom föräldrarskap och barns inflytande visar till exempel att både barn och föräldrar tar makten i familjesituationer, och att makten växlar mellan barnet och föräldern.

103 barn i tioårsåldern med svenskfödda föräldrar deltog i studien, som är en del av Gurdals doktorsavhandling. De bor alla i mellanstora, västsvenska städer.

Barnen i studien upplever att de möter ett större motstånd i samspel med vuxna jämfört med när de umgås med sina kompisar, till exempel att de vuxna till viss del ignorerar dem när de försöker ha inflytande i situationen.

Barnperspektiv en balansgång

Det är naturligt att den vuxna fattar besluten, säger Gurdal, eftersom den vuxne bär ansvar för att barnet ska få en trygg uppväxt, men hon tycker att det är intressant att se på hur barnen upplever det.

— När man pratar om barnperspektiv är det ju en balansgång. Man ska inte överlåta allt ansvar på barnen, men vi vill att barnen ska var med och påverka, säger Sevtap Gurdal.

Att barnen i högre grad försöker att hitta gemensamma lösningar när de interagerar med sina kompisar tror hon är tack vare att man som förälder uppmuntrar barnen att göra så. Studien visar att barnen ofta inte vågar ta steget fullt ut när de har att göra med vuxna.

En del barn i studien trodde dock att de skulle kunna ta ansvar över en problematisk situation och försöka att lösa den även i samspel med vuxna.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSevtap Gurdal har forskat kring hur barn upplever sitt inflytande i olika situationer. Foto: Högskolan Väst
Sevtap Gurdal har forskat kring hur barn upplever sitt inflytande i olika situationer. Foto: Högskolan Väst
Inrikes

Barn känner att det är svårt att vara med och påverka när vuxna är inblandade

Susanne W Lamm - Epoch Times

Svenska lärare och föräldrar försöker vanligtvis uppmuntra barn till demokratiskt tänkande, men barn tycker att det är svårare att få vara med och bestämma när vuxna är inblandade än när de är med andra barn. Det resultatet kom Sevtap Gurdal på Göteborgs Universitet fram till i en undersökning på 103 svenska barn.

Barnen fick till exempel föreställa sig att de kom till skolan utan varma kläder en kall dag, och läraren säger att alla elever måste gå ut på rasten. Svaren visar att barnen kanske skulle opponera sig, men om läraren försökte att driva igenom sin ståndpunkt skulle barnet kliva tillbaka och göra som läraren sade. Detsamma gällde situationer i samspel med föräldrarna.

— Det som var intressant var att det bara var i kompiskontexten som alla barnen försökte att hitta en gemensam lösning. Det alternativet fanns inte alls med lärare eller föräldrar, säger psykologidoktoranden Sevtap Gurdal, från Göteborgs Universitet och Högskolan Väst.

Förändrat fokus sedan 70-talet

Sedan 70-talet så har fokus när det gäller barn och föräldrarskap varit barns tankar snarare än ett vuxenperspektiv. Från att ha betraktat barn som mini-vuxna och åskådare i sin egen utveckling blev de delaktiga och fick ta ett allt större eget ansvar.

Forskningen inom föräldrarskap och barns inflytande visar till exempel att både barn och föräldrar tar makten i familjesituationer, och att makten växlar mellan barnet och föräldern.

103 barn i tioårsåldern med svenskfödda föräldrar deltog i studien, som är en del av Gurdals doktorsavhandling. De bor alla i mellanstora, västsvenska städer.

Barnen i studien upplever att de möter ett större motstånd i samspel med vuxna jämfört med när de umgås med sina kompisar, till exempel att de vuxna till viss del ignorerar dem när de försöker ha inflytande i situationen.

Barnperspektiv en balansgång

Det är naturligt att den vuxna fattar besluten, säger Gurdal, eftersom den vuxne bär ansvar för att barnet ska få en trygg uppväxt, men hon tycker att det är intressant att se på hur barnen upplever det.

— När man pratar om barnperspektiv är det ju en balansgång. Man ska inte överlåta allt ansvar på barnen, men vi vill att barnen ska var med och påverka, säger Sevtap Gurdal.

Att barnen i högre grad försöker att hitta gemensamma lösningar när de interagerar med sina kompisar tror hon är tack vare att man som förälder uppmuntrar barnen att göra så. Studien visar att barnen ofta inte vågar ta steget fullt ut när de har att göra med vuxna.

En del barn i studien trodde dock att de skulle kunna ta ansvar över en problematisk situation och försöka att lösa den även i samspel med vuxna.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024