Balkans mystiska horodans
Bulgariska kvinnor sjunger medan de dansar “horo”, en traditionell ringdans, på den nionde National Festival of Bulgarian Folk Art. (Valentina Petrova/AFP/ Getty Images)


Bara på Balkanhalvön i sydöstra Europa kan man höra dessa udda rytmer. Bulgariens, Greklands och det som brukade vara Jugoslaviens folkmusikslingor hör man oundvikligen på varje fest i dessa uråldriga länder. De speglar lokalbefolkningens glädje och sorg och deras hopp om att förenas med naturen. Detta är horon.

Horo är en folkdans i vilken deltagarna formar en cirkel eller ett rakt led medan de håller varandras händer. De framför speciella stegmönster – hoppar, skuttar, korsar fötterna, går framåt, går bakåt – vilket upprepas enligt musikackompanjemanget. 

Inte bara fötterna rör sig i horon, hela kroppen är med – händerna, överkroppen och även ansiktsuttrycken följer dansens rytmer och förmedlar dess stämningar. Ibland är den snabb och livlig, ibland långsam och och bedrövad.

Horon är taktmässigt unik med sin stora mångfald som varierar från 2/4-takt genom de mer komplicerade 5/8-takt, 7/8, 9/16, 11/16-takt och till och med 12/16, 13/16 och 15/16-takt. Att dansa horo är alltså inte lätt och det kräver en del färdigheter som ofta utvecklas i barndomen. I Bulgarien finns det föreningar för horoträning, såväl professionella som amatörer framför denna folkdans.

Det finns många former av horo. Pravo horo (rak horo) anses relativt lätt att dansa men den kan leda till ett hypnotiskt tillstånd efter en halvtimmes dans.

Paydushko horo är typisk för dess steg och hopp. Den är populär i alla Makedoniens regioner, delar av Bulgarien och Grekland.

Elenio horo är uppkallad efter den vackra folklormön Elena.

Dunavsko horo (Donauhoro) är en av de mest omtyckta danserna i Bulgarien. Den dansas på torgen vid varje bröllop och nationell högtid.

Den grekiska sirtaki har, trots att den inte är en forntida dans, sina rötter i traditionell grekisk musik, speciellt den “släpande stilen” från Kreta. Den består av långsamma och snabba sektioner som följer på varandra.

Den bulgariska horon kan också dateras till långt tillbaka i historien. En del menar att den härstammar från de thrakiska folken som levde 3000 år före Kristus. Andra tror att de udda rytmerna var typiska för protobulgarierna som var halvnomader.

Men det som är än mer intressant är varför dansarna fattar varandras händer.

Enligt den bulgariska astrologen Nikolai Radev är syftet med horon att duplicera den kosmiska lagen – cirkeln påminner om vårt solsystem. En säckpipespelare som vanligtvis står i cirkelns mitt är som solen. Och, liksom planeter som snurrar runt den rör sig horodansarna medurs.

Förr i tiden när människor formade cirkeln och dansade i harmoni med varandra, försökte de att uppnå en högre vibration och stämma in sina kroppar och sinnen med naturen, och därmed bli ett med deras skapare. Medan de följde rytmen mediterade de och harmoniserade för att balansera sina energier som individer och som grupp på en och samma gång.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/19499/


En grekisk folkdansgrupp framför horo framför den olympiska velodromen på OS-området I Aten under spelen 2005. (Foto: Louisa Gouliamaki/AFP/Getty Images)

En grekisk folkdansgrupp framför horo framför den olympiska velodromen på OS-området I Aten under spelen 2005. (Foto: Louisa Gouliamaki/AFP/Getty Images)


Den makedonsika folkmusikenemblen ”Tanec” dansar horo på en nyårskonsert på Makedoniens opera- och baletthus. (Foto: Robert Atanasovski/AFP/Getty Images)

Den makedonsika folkmusikenemblen ”Tanec” dansar horo på en nyårskonsert på Makedoniens opera- och baletthus. (Foto: Robert Atanasovski/AFP/Getty Images)