Balans mellan frihet och säkerhet på internet
Den senaste Appleteknologin i Sydney, Australien 2010. (Foto: AFP/ Greg Wood)


Datorer och internet har kommit ut ur teknikhörnan och har utvecklats till viktiga redskap med allvarliga frågor kopplade till sig. Internet blir en allt större del av vårt dagliga liv. Detta breder ut sig så snabbt och påverkar så många människor att myndigheterna nu tittar mycket noggrannare på vad som görs på internet.

Det är nu möjligt att hacka sig in och kontrollera människors pacemakers över internet. Detta upptäcktes faktiskt redan 2008, men skapade inga rubriker förrän 2010.

Under slutet av sommaren i år rapporterade tekniska webbsidor och annan media om hur ett datorvirus infekterat en flygledningsdator vilket kan ha fått plan 5022 från Spanair att störta.

Ett annat exempel nyligen är viruset Stuxnet. Detta är ett avancerat exempel på kraftigt maskerad datorprogrammering som skapats med ett specifikt mål: kärnkraftsanläggningen i Bushehr i Iran.

De här exemplen är allvarliga hot. I och med hotet mot människoliv uppstår frågan om hur mycket människor ska tillåtas göra vad de vill på internet. Historiskt har internet (som faktiskt har funnits i mer än 40 år) varit av typen ”tillåtet för alla”. Det skulle vara ”internationellt vatten” där lagar snabbt blir oklara när data korsar gränser.

Voice of America (VOA) var den 13 oktober värd för en livepanel som kallades ”Online Freedom vs. National Security: Finding a Middle Ground”. Forumet, som sände live över nätet, hade ett antal olika talare från båda ändarna i den här frågan, media och myndigheterna.

VOA grundades 1942 och beskriver sig själva som ”en internationell multimediaservice grundat av den amerikanska staten”. De är idag väldigt aktiva för både yttrandefrihet och mediafrihet, liksom inom ämnen rörande nuvarande teknik i världen. En snabb titt på deras hemsida avslöjar hur pass väl insatta de är i förändringarna inom internetteknologin och de internationella frågor som är kopplade till detta.

Forumet behandlade många frågor inom ämnet frihet kontra nationell säkerhet på internet – från hur datorbrottslingar utnyttjar människor, till hur myndigheterna spionerar på sina egna medborgare, till internationella hot som Stuxnetmasken. De frågor som togs upp påverkar en stor majoritet av människorna på den här planeten.

Samtliga medverkande i panelen hade tekniska expertkunskaper, men från olika sidor på spelplanen – myndigheter, forskare, teknikjournalister. Alla var ganska överens om målet, även om de hade olika synsätt på hur man kommer dit. Detta ger oss en optimistisk syn på hur saker och ting kan komma att bli i framtiden beträffande både internetsäkerhet och mänskliga rättigheter.

Doug Bernard, chef för VOA:s projekt Digital Frontier, var ansvarig för tillställningen. Doug är själv väl insatt i dessa frågor då han rapporterar om dem på voanews.com. Mot slutet av panelen förklarade han varför de bestämde sig för att genomföra panelen: för att diskutera hur en medelväg ska kunna skapas i hanteringen av de här frågorna – en balans mellan mänskliga rättigheter och bekämpning av datorbrott eller datorbaserad terrorism.

Talarna gick rakt på sak, också under inledningen. Greg Nojiem ville berätta för publiken hur sårbara vi är som Internetanvändare – sårbara inte bara för brottslingar utan också mot myndigheterna. Han var snabb med att påpeka att övervakningslagarna är ungefär 40 år efter sin tid och att de egentligen inte har någon tillämpning på datortekniken. Han sade att det inte finns någon lagstiftning alls för att skydda data från spridning via mobiltelefoner.

Martin Libicki, forskare på tankesmedjan RAND Corporation, påpekade att luckor i den internationella övervakningen faktiskt kan utnyttjas av datorbrottslingar. Han förklarade också hur vissa organisationer överväger att bannlysa infekterade datorer från internet och att det egentligen inte är användarnas fel att de får sårbara produkter som är mottagliga för sabotageprogram.

Bland de andra gästerna fanns ambassadören Philip Verveer, amerikansk koordinator för internationella kommunikationer och informationspolicy, Nancy Scola, redaktör på techPresident.com och Richard McNally, avdelningschef för antiterrorism och kontraunderrättelsetjänst på FBI. Ambassadör Verveer presenterade en allvarlig tanke: brottslingar med alltför avancerad teknologi, såsom kraftig chiffrering, kan komma att göra det för svårt att bekämpa datorbrottslighet – ett argument som liknar tanken om att brottslingar har bättre vapen än polisen.

De senaste månaderna har datorer och internet blivit en tung politisk fråga – internetblockaden i Iran, övervakningsprogrammet Green Dam i Kina, Stuxnetmasken. Vissa stater förbjuder nu aktivt vissa teknologier.

När det gäller myndigheters inblandning i vad vi gör på nätet och hur vi gör det finns alltid frågan om ”hur mycket myndigheterna ska ha att säga till om”.

Internetfreedom.org föreslår till exempel att användarna ska få bestämma vad de ska se på nätet. Andra, som till exempel det kinesiska kommunistpartiet, tydliggör att de vill ha fullständig kontroll på internet och att användarna ska fråntas kontrollen.

Vi fick se ett exempel på de här olika åsikterna när kommunikationerna stängdes ner under valet i Iran 2009. Den iranska regeringen ville inte att någon information skulle läcka ut ur landet, men iranska medborgare gick förbi mediablockaden genom att använda programmet FreeGate.

I USA har det pågått diskussioner om ”nätneutralitet” och om landets federala kommunikationskommission. ”Nätneutralitet” är tanken om att internetkunden ska ha tillgång till all information de vill ha och inte kontrolleras av någon annan. För närvarande är internetanvändningen inte särskilt begränsad i de flesta länder. Det finns dock ett fåtal länder som försöker filtrera internetinnehållet.

Översatt från engelska: