Skogsägarföreningen Mellanskog, som sköter avverkningen för Nordkalk på Gotland, meddelade under lördagen att de upphör med avverkningen i Ojnareskogen i väntan på besked från Högsta domstolen.
I ett uttalande i lokaltidningen Yle Nyheter säger Mellanskogs vd Sture Karlsson att Mellanskog med sitt beslut vill ”undvika långvarig splittring och bitterhet i en bygd där de har många medlemmar”. Han säger också att de är väl medvetna om att Nordkalk har laglig rätt att utföra arbetet.
Att Mellanskog drar sig tillbaka är en liten seger för de aktivister som under en längre tid befunnit sig på platsen och protesterat.
– Det var strongt av Mellanskog att ensidigt bryta kontraktet med Nordkalk och avbryta avverkningen. Grunden var ett internt uppror inom organisationen från medlemsbönderna men säkert bidrog också all motståndsaktivitet i skogen. Vi är glada och hoppas nu att HD stoppar kalkbrytningen, säger Fåröborna Ann Marie och Lars Hellström, som är engagerade i föreningen Bevara Ojnareskogen.
Nordkalk beviljades tillstånd till kalkbrytningen av mark- och miljödomstolen den 5 juli i år, men Naturskyddsföreningen hävdar att tillståndet strider mot såväl miljöbalkens bestämmelser som EU:s miljölagstiftning. Miljödomstolen hade tidigare avslagit tillståndet, med samma faktaunderlag. Nu har ärendet gått till Högsta domstolen.
Vattnet vid myren Bästeträsk har flera friska vattenkällor som hotas av ett eventuellt kalkbrott i Ojnareskogen. (Foto: Susanne Willgren/ Epoch Times Sverige)
Ett ”domstolsfiasko”, skriver Björn Hjernquist, redaktör för Miljöaktuellt.se, i en ledarartikel. En av domarna som dömde i målet har senare blivit konsult för Nordkalk, enligt uppgifter.
Ojnareskogen, som var tänkt att bli Sveriges 30:e nationalpark, såldes till det finska bolaget Nordkalk för 75 000 kronor. Bolaget har tidigare brutit kalk i Klinthagenbrottet, men där börjar kalken tryta. Fyndighetens marknadsvärde beräknas till runt 20 miljarder och brottet är tänkt att bli två gånger Visby innerstads storlek, ca 170 hektar.
I området finns runt 255 rödlistade arter. Tre av dem är världsunika.
Häst- och fårbonden Gerty Dahlbom-Jonsson har en liten gård vid Bunge som ligger i närheten av det planerade kalkbrottet. Hon är orolig för att vattnet ska förstöras. Hon är uppfödd på en gård i Lärbro, som gränsar till Klinthagenbrottet, och har sett hur de har förstört området där. Folk har blivit av med sitt vatten, säger hon.
Dahlbom-Jonsson försöker befinna sig på plats i Ojnareskogen så mycket som möjligt, för att visa sitt missnöje.
Det nya kalkbrottet ligger i anslutning till Bästeträsk som är ett av Gotlands största naturreservat och omfattar öns största sjö.
Orvar Lorimer-Olsson från Lund och Lisa Wanneby från Oskarshamn kallar sig själva för ”frifräsare”, vilket betyder att de inte vill kopplas ihop med någon speciell grupp. (Foto: Susanne Willgren/ Epoch Times Sverige)
Lisa Wanneby från Oskarshamn, som fungerar som koordinator vid protesterna, berättar att det längre upp i myren finns kalla källor med friskt vatten som man kan dricka direkt ur källan. Nordkalks brytningsområde kommer att ligga i direkt anslutning till myren.
– Nordkalk säger att de kommer att släppa ut ”renat vatten”. Nu för tiden kallar man det ”renat vatten”, men det är vad man förut kallade ”avloppsvatten”. Jag föredrar att kalla det för ”avloppsvatten”.
Naturreservaten som ligger i direkt anslutning till kalktäkten skyddas av EU, och Naturvårdsverket hävdar att det föreligger risker att sötvattenmyrarna kommer att påverkas av gruvdriften.
Wanneby tycker det är synd att angelägenheten har blivit polariserad till arbetstillfällen mot natur.
– Frågan är helt fel ställd. Vi kunde i stället fråga oss: Vilka jobb hade vi kunnat skapa genom att göra det till en nationalpark?
Hon har varit här i 3,5 veckor under sommaren. Hennes drivkraft är kärleken till skogen, och hon har sedan 2006 varit aktiv i föreningen Bevara Ojnareskogen.
Tidigare på lördagen, innan Mellanskog meddelade att de avvaktar, vädjade Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård till Nordkalk att de skulle upphöra med avverkningen tills dess att Högsta domstolen sagt sitt. Nordkalk svarade då att de inte har tid eller möjlighet till det. Nu blev det dock så ändå.
Nordkalk misstänks också för att ha dumpat gifttunnor i brottet i Klinthagen, och sedan täckt över med hundratals ton sten. Enligt Gotlands Tidningar handlar det om syra och bränd kalk, och polisens förhör i förundersökningen styrker polisanmälan. Nordkalks kommunikationschef Eva Feldt hävdar att bolaget inte gjort något fel i Klinthagen.
