Avfallsdumpning hotar Yangtzefloden
AVFALLSFLOD. Yangtzeflodens stränder i Yichang City, Hubeiprovinsen. Nära 30 miljarder ton avfallsvatten släpptes ut i Yangtzefloden under 2004. Vattenkvaliteten i floden försämras. (Foto: Getty Images)


Bland de sju större floderna i Kina har Yangtzefloden och Pärlfloden alltid ansetts mindre förorenade än de andra floderna, Haihefloden, Liaohefloden, Gula floden, Huaihefloden och Songhuafloden. Den industriella och ekonomiska utvecklingen i Yangtze- och Pärlflodens respektive delta, har lett till att industriavfall försämrar vattenkvaliteten. Nyligen publicerade Yangtzeflodens vattenskyddskommitté en rapport som slog fast att 28,8 miljarder ton avfallsvatten släpptes ut i Yangtzefloden under 2004.

Vattenkvaliteten i Yangtzefloden försämras. Miljöexperter larmar nu om att myndigheterna måsta vidta omedelbara åtgärder för att skydda Yangtze, annars kommer den att bli en ny Gula Floden om tio år.

Yangtzefloden täcker uppskattningsvis 1,8 miljoner kvadratkilometer i 19 av Kinas provinser. Den täcker in mer än 33 procent av landets befolkning, producerar 33 procent av landets mat, skapar 33 procent av Kinas BNP och står för 36,5 procent av Kinas vattenresurser.

Wang Weiluo, kinesisk hydrolog som för närvarande bor i Tyskland, berättade för Epoch Times:

– Bedömningen av vattenresurserna i Kina bygger på en indelning i 5 nivåer. Tidigare klassificerades nivå 1 och 2 som dricksvatten. Efter 1990 har vattenkvaliteten gradvis sjunkit, så myndigheterna har ändrat hela standarden för klassificering. De ändrade kravet på dricksvatten, så att nivå 3 nu betraktas som dricksvatten. Ta det konkreta föroreningsindexet COD (Chemical Oxygen Demand) som exempel. Nivå 1-vatten är samma som nivå 3 var 1990, vilket var nivå 5 1980.”

Yangtzeflodens vattenskyddskommitté publicerade nyligen ”En rapport om vattnet i Yangtzeflodens flöden” Enligt studien har Byrån för Yangtzefloden bedömt 72,5 procent av Yangtzeflodssystemet, som är 37 447 kilometer långt, med 1, 2 eller 3 enligt ett vattenkvalitetsindex, där 3 representerar en god vattenkvalitet. Andelen vatten med kvalitet under nivå 3 har stigit från 22,5 procent 2004 till 27,5 procent 2005. Detta inkluderade sju procent i nivå 4 och fem procent i nivå 5, och de återstående 15,5 procent beskrivs som under nivå 5. Vattenkvaliteten i Yangtzefloden försämras gradvis.

Mellan 700 och 800 miljoner människor i Kina dricker förorenat vatten

Den senaste rapporten som släpptes av Yangtzeflodens vattenskyddskommitté pekade på att mängden avloppsvatten som släps ut i Yangtzefloden under 2004 var ungefär 28,8 miljarder ton, vilket inkluderar 30 procent hushållavloppsvatten och 70 procent industriellt avloppsvatten. Jämfört med 1999 har mängden avloppsvatten i Yangtzefloden ökat med 40 procent.1970 var mängden avloppsvatten som rann ut i Yangtzefloden bara 9,5 miljarder ton, och 1980 var det 15 miljarder ton.

Avloppsvattnet i Yangtzefloden kommer huvudsakligen från regioner som har genomgått snabb ekonomisk utveckling. Enligt officiella medier är de stora och mellanstora städerna längs floden, såsom Shanghai, Nanjing, Wuhan, Chongqing med flera, viktiga faktorer i förvärrandet av föroreningen. Bara 50 procent av avloppsvattnet från större städer längs floden renas. Siffran är ännu lägre i de medelstora och små städerna.

Med den snabba ökningen av avloppsvatten som släpps ut i Yangtzefloden har dricksvattenkällorna i mer än 500 städer längs floden påverkats negativt.

Enligt en undersökning utförd av miljödepartementet för de sju större floderna är föroreningsnivåerna, från de allvarligaste till de minst påverkade följande: Haihefloden, Liaohefloden, Gula Floden, Huaihefloden, Songhuafloden, Yangtzefloden och Pärlfloden. Chefen för Kinas Hydrologiministerium, Wang Schucheng, medgav att mer än 300 miljoner kineser på landsbygden dricker riskabelt vatten. Vattnet är också allvarligt förorenat i många städer, vilket hotar människors liv och hälsa.

Wang Weilou menade att siffrorna som uppgivits av Hydrologiministeriet inte är korrekta. I verkligheten är det mellan 700 och 800 miljoner kineser som dricker förorenat vatten. Han sade att Huaihefloden, Gula floden, Haihefloden och Liaohefloden är allvarligt förorenade. Nu är vattnet i 28 procent av Yangtzefloden också på nivå 4 och 5, Kvaliteten på dricksvattnet i dessa områden kan inte garanteras.

Långvarigt pumpande av grundvattnet har nästan torkat ut källorna i norra Kina

Eftersom vattenföroreningen har förvärrats, har den ekonomiska utvecklingen lett till att Kinas vattenkris blir allvarligare varje dag. Enligt officiella källor har ungefär 400 av 669 kinesiska städer vattenbrist. 110 av dessa städer har allvarlig vattenbrist. På nationell nivå är vattenbristen 6 miljoner kubikmeter.

Det kinesiska folket har börjat utnyttja grundvattnet när det inte finns tillräckligt med vatten på ytan, eller när det vattnet har blivit förorenat. I många områden i norra Kina har omfattande användning av grundvatten nära nog torkat ut källorna. På grund av den långvariga och omfattande pumpningen av grundvatten har hälften av de tätbebyggda distrikten i Kina för närvarande allvarligt förorenat grundvatten och andra allvarliga miljökonsekvenser, såsom sättningar i marken.

Enligt en utvärdering av Kinas grundvattenkällor som gjordes oktober 2003, så har omfattande pumpning av grundvatten orsakat sättningar i ett område på 37 miljoner tunnland, och har skapat över 100 sänkor. På Haiheflodens norra slättland finns ett sammanhängande område med marksättningar på 17 miljoner tunnland, det största i landet. På södra sidan av Yangtzeflodens delta har pumpningen också fått marken att sätta sig, och skapat öppna sprickor i vissa områden. Marksättningar har orsakat ekonomiska förluster på nästan 350 miljarder yuan i Yangtzedeltat.

Föroreningar orsakar vattenbrist i södra Kina, vilket hindrar den ekonomiska utvecklingen

I norra Kina är vattenbristen allvarlig. I södra Kina finns däremot vatten, men det är otjänligt. Avloppsvatten som inte renats innan det släpps ut i floderna har förorenat vattenkällorna. Detta fenomen är mer uppenbart i områden med hög ekonomisk utveckling, som Jiangsu, Zhejiang och Guangdong.

Till exempel: I Zhejiangprovinsen är det allvarlig vattenbrist i staden Ningpo där floderna Yong ochYao mötes och i floden Fenghua vid staden Zhoushan. I den internationella affärsstaden Yiwu finns vissa tider rinnande vatten bara nio timmar av per vecka. Yiwus vattenanvändning per genomsnittsinvånare är bara 25 procent av det nationella genomsnittet.

På senare år har till och med Guangdongprovinsen, som är ett område med stor årsnederbörd och vattentillförsel från Pärlfloden upplevt vattenbrist. Guangdongprovinsens byrå för geologiska undersökningar och prospektering har gett en prognos att vid 2010 kommer Guangdong att ha en vattenbrist på 8 256 miljarder liter vatten. Med den snabba ekonomiska utveckling som började på 80-talet i Guangdongregionen, har vattenföroreningen blivit värre dag för dag. Så gott som alla floder som passerar genom städer där har blivit förorenade. Många av dem går inte att åtgärda.   

Yue Zhongming, tjänsteman vid Pärlflodens vattenskyddskommitté sade vid ett tillfälle att okontrollerad ekonomisk utveckling är orsaken bakom föroreningen av Pärlfloden. De stora mängder förorenande ämnen som släppts ut i floden har överskridit dess förmåga att rena sig själv. Den allvarliga bristen på vatten kring Yangtze och Pärlflodens deltan kommer att utgöra hinder för fortsatt ekonomisk utveckling.

Vattenkrisen hotar landets överlevnad

Vattenskyddsexperten Wang Weilou anser att skälet till den snabba försämringen av vattenkvaliteten i Kina är det kinesiska kommunistpartiets ekonomiska utvecklingspolicy, där ekonomisk utveckling och att tjäna pengar är det viktigaste målet. Han sade att kkp:s modell för ekonomisk utveckling är ”pengar, inte liv”. Den offrar livsmiljön för alla kineser och deras efterkommande bara för att upprätthålla den ekonomiska tillväxten.

Varför kan inte Kinas miljöproblem lösas, så som det sker i västvärlden, utan i stället blir allt allvarligare? Zheng Yi, författaren till boken ”Kinas ekologiska vinter” anser att huvudorsaken är systemet.  Mer specifikt, så handlar det om att äganderätten till mark och naturresurser, och åtföljande skyldigheter är odefinierade, vilket leder till större risk för förorening, då ingen tar ansvar för att skydda naturresurserna. Som exempel påpekade han att miljöförstöring är mycket värre i alla nuvarande och före detta kommunistländer än i de demokratiska länderna i väst.

Zheng Yi sade:
– Berg, floder och mark är de grundläggande förutsättningarna för överlevnad. Gula Floden i Kina har redan torkat ut i vissa områden; den är i princip död. Yangtzefloden har lite mer tid kvar, på grund av sin stora vattenvolym, men den är också på väg i samma riktning som Gula Floden. Förstörelsen av dessa naturresurser är en enorm synd. Livsmiljön som våra efterkommande ska leva i kommer att vara mycket svår.

Engelsk version:
http://www.theepochtimes.com/news/5-12-27/36264.html
Originalartikel på kinesiska:
http://epochtimes.com/gb/5/12/22/n1162725.htm