Att finna lyckan
På ett eller annat sätt – medvetet eller omedvetet, direkt eller indirekt – är allting vi gör, allt vi hoppas på, kopplat till en djup önskan om lycka. (Foto: Photos.com)


Alla längtar efter lyckan vilken inte är så lätt att fånga.

Med 256 elektroder på sitt rakade huvud uppvisade den franske buddhistmunken Matthieu Ricard, författare till boken “Happiness: A Guide to Developing Life’s Most Important Skill”, samma naturliga leende som han alltid bär vart han än går. Hans vänstra prefontala cortex, ett område i hjärnan som är särskilt aktivt hos personer med positiva tankar, har en aktivitet som är långt större än vad som är normalt.

Som molekylärbiolog känner Matthieu Ricard igen resultaten från magnetisk cerebral resonans. Enligt vetenskapen skulle hans mentala tillstånd innebära att han är den lyckligaste mannen på jorden.

Åratal av studier
har gjort att forskarna med stor precision kunnat urskilja att aktiviteten i den vänstra prefrontala cortexen är starkt kopplad till en känsla av välbefinnande, medan negativa känslotillstånd påverkar det högra prefrontala området.

Till forskarnas förvåning avslöjade studien ett tydligt mönster hos de personer som hade ”lyckliga hjärnor”. Det var inte de som hade uppnått mest ekonomiskt eller materiellt i livet, utan snarare en väsentligt annorlunda grupp – tibetanska munkar och erfarna mediterare.

När en grupp erfarna meditationsutövare, som fokuserade på medkänsla, fick genomgå ett experiment, fann man att de kunde omvandla hjärnans anatomi på ett häpnadsväckande sätt. De ökade graden av positiva känslor, vilket observerades i den vänstra prefrontala cortexen. De minskade också aktiviteten i högra frontalloben, som är kopplad till rädsla och ilska. De ökade också varaktigheten och djupet i sin uppmärksamhet.

Forskarna drog
slutsatsen att den medkänsla som skapades av vissa typer av meditation gjorde hjärnan fridfull och ett tillstånd av välbefinnande infann sig. Lyckan hos mediterarna var ett tillstånd där ingen rädsla fanns och med fullständig kontroll över känslorna.

På samma sätt upplever de flesta människor ett tillstånd av flöde under vissa skeden av intellektuell eller fysisk aktivitet, en känsla av lycka som stimulerar sinnet när man är helt uppfylld av det man gör.

Enligt Daniel Goleman, som är internationellt erkänd för sitt arbete inom psykologin, är tillståndet av flöde en spontan känsla av glädje och en behaglig överraskning.

I överensstämmelse med Golemans förklaring blir människor så absorberade i tillståndet av flöde att deras uppmärksamhet och medvetande förenas med deras handlingar.

I motsats till det som neurologer har ansett, när det fokuserade sinnet engagerar sig i en uppgift, som i ett tillstånd av flöde, skapar hjärnan mindre aktivitet. Den tycks ha mindre av det ”hjärnbrus” som uppstår när sinnet vandrar omkring. Det liknar det tillstånd som utvecklas av dem som mediterar ofta, även om det är svårare att uppnå.

Så lycka är, enligt vetenskapliga upptäckter, ett tillstånd som inte kan uppnås på ett materiellt sätt. Snarare är det en konsekvens av känslomässig oberördhet och ett medkännande betraktande av universum. Det är mer kopplat till osjälviskhet än egoism – mer andligt än materiellt.

Översatt från engelska

Artikeln har tidigare publicerats i Epoch Times den 15 november 2010 och kan läsas här