Återvinning bättre för miljön
Rapporten visar att det är bättre att återvinna avfall än att bränna upp det för att få energi. (Foto: Epoch Times)


Sparar återvinningen energi och miljö? Denna fråga har undersökts av forskare på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Studien visar att det avgörande är processen för att återvinna råvaran ur avfallet samt hur förbränningen sker.

På KTH:s avdelningen för miljöstrategisk analys har man undersökt hur våra sopor hanteras. Det finns olika sätt att ta hand om avfall och vår miljö påverkas olika beroende på vilken teknik man använder. Studien fokuserade på hur effekterna på miljön skulle förändras om insamlingssystemet för hushållsavfall ändrades.

Rapporten behandlar inte allt hushållsavfall
utan kretsar kring plast, metall, glas, papper, kartong och tidningspapper samt en del textilier.

Enligt rapporten är det bättre att återvinna avfall än att bränna det för att få energi. Det påverkar miljön mindre och dessutom blir energiförbrukningen mindre. Energivinsten per ton för återvinning är störst för metaller och plaster, något mindre för tidningspapper och minst för kartong.

– Ett möjligt undantag är när förbränning av papper och kartong ersätter fossila bränslen. I vissa avseenden kan miljön då påverkas mer av återvinning än om man bränner avfallet, säger Sara Tyskeng, en av forskarna bakom rapporten.

Insamlingssystemet som vi idag har i Sverige
samt effektiva transporter av avfall tycks ha en begränsad påverkan på miljön. Det är i stället själva avfallsbehandlingsledet och de processer som används för att ersätta konkurrerande bränslen.

Effektiva transporter är emellertid inte alltid tillgängliga. Exempelvis är transporter i skärgården med båt relativt ineffektiva och ger upphov till stora emissioner, likaså när en person kör bil i flera kilometer för att lämna sina tidningar, då äts vinsterna med återvinningen snabbt upp.

Slutsatsen är att det är bättre att återvinna än att bränna. När det gäller miljöpåverkan råder stor osäkerhet på grund av att det är ett mycket komplext område och alltså svårt att mäta för forskare överlag.