Återanvändning av övergivna betesmarker kan rädda skogar
Ett får på bete nära vulkanen Chimborazo i ecuadorianska Anderna. Foto av Guido Alvarez.


Alltmedan skogar runt om i världen huggs ned i och med människans utbredning, försöker forskare och naturvårdare hitta sätt att både stoppa förlusterna och återta områden som redan avskogats. I en aktuell studie har forskarna undersökt återställande av övergiven jordbruksmark i Ecuador, och upptäckt att man genom att plantera träd och även att återskapa betesmark kan hjälpa till att begränsa omvandlingen av mer skog till jordbruksmark.

I studien, som publicerades i Nature Communications, skriver författarna om problemet med att jordbruksmark överges. I de ecuadorianska Anderna, där studien ägde rum, tar ogräset snabbt över det avverkade landskapet, vilket gör det allt svårare för boskap att klara sig där. Ett slags ogräs är speciellt problematiskt: en tropisk bräken som är resistent mot bränning, vilket gör det svårt för bönderna att bli av med det. Till följd av detta förflyttar sig bönderna till bättre betesmarker och avverkar därmed mer skog i processen.

”Den här cykeln måste brytas”, sade huvudförfattaren professor Thomas Knoke från the skogshanteringsinstitutet på Technische Universität München (TUM) i ett pressmeddelande. ”Vi har undersökt huruvida dessa övergivna betesmarker på nytt kan odlas upp, och i så fall hur.”

Teamet studerade både avskogningen och återetableringen av betesmarken för att bekämpa det problematiska ogräset och minska behovet av mer avskogning. De undersökte effekter, alltifrån ekonomiska fördelar och acceptans från bönderna till jordkvalitet och kolsänkor.

De fann att avskogning och återetablering av betesmarker med kemisk ogräsbekämpning och gödning – så kallad ”intensivt skapande av betesmarker” – förbättrade både de ekonomiska och de ekologiska värdena hos den övergivna betesmarken. De ekologiska fördelarna av intensivt skapande av betesmarker på platsen för studien innefattade förbättrad jordkvalitet på grund av gödningen, vilket i sin tur gav förutsättningar för fler mikroorganismer. Författarna varnar dock för att kemikalierna som används i intensivt skapande av betesmarker kan läcka ut från jorden och ut i floderna och grundvattnet.

Nyplantering av skog gav bättre resultat än skapande av betesmarker när det gällde det hydrologiska och klimatmässiga fördelarna. Författarna noterade att områdena där skog nyplanterats fick ett ökat djurliv snabbare, och att de hade lägre grad av erosion än de områden där skog inte hade planterats. De infödda arterna som användes i studien visade sig vara särskilt effektiva.

”Vår studie visade också att skogsplantering med den infödda andiska alen hade en mycket mer positiv påverkan på klimatet och vattenbalansen än de andra alternativen”, sade professor Jörg Bendix från Phillips-Universität Marburg, en annan av författarna.

Forskarna intervjuade de lokala markanvändarna och fann att många såg positivt på de nya skogsplanteringarna. Bönderna kan dock inte tjäna lika mycket pengar om de inte avverkar skogen för jordbruk. För att motverka detta föreslår forskarna att bönderna kompenseras om de planterar ny skog på sina övergivna fält.

”Om vi vill att återuppodling ska bli framgångsrikt måste folket som nyttjar marken engageras”, sade Bendix.

Platsen där forskarna gjorde sin studie ligger i de ecuadorianska Anderna på mellan 1 800 och 2 100 meters höjd. De tror att deras resultat kan användas i andra områden, speciellt i tropiska bergsområden som i Brasilien eller Afrika.

”Övergiven jordbruksmark är en enorm resurs som inte används”, sa Thomas Knoke, en av författarna. ”German Research Foundation (DFG) finansierar för närvarande ett antal projekt som arbetar ihop med bönder i Ecuador för att implementera resultaten från studien.”

Citat:

Knoke, T., Bendix, J., Pohle, P., Hamer, U., Hildebrandt, P., Roos, K., … & Beck, E. (2014). Afforestation or intense pasturing improve the ecological and economic value of abandoned tropical farmlands. Nature communications, 5.

Artikeln är skriven av Morgan Ericsson-Davis, skribent på news.mongabay.com. Publicerad med tillstånd. Läs originalartikeln.